Matti & Alice  
en kärlekshistoria
i  krigets skugga
  • Förord
  • Brev
    • Hemlandssånger med Matti och Alice
  • Om Matti & Alice
    • Foton
  • Lite finsk historia
    • Artiklar
  • Kontakt
    • Redaktörer

Brev 8/9-16/9 1943

26/12/2014

2 Comments

 
Lite mer läsning på julledigheten!
Lyssna också till Alices solosång längst ner på sidan!



8.9. 1943


Älskade

Stjärnorna gnistra och norrskenet flammar och sprakar därute. Klockan är strax elva. Kan ändå inte somna förän jag åtminstone börjat på brevet åt dej. Tack, tusen tack för de överraskande brevet som oväntat kom ikväll. Nog för att jag väntade, men inte säkert så tack skall du ha! 

Jag var borta upp till div. Idag. Då jag återvände höll dom på här i vår kåk och lagade mat åt ett sällskap, bl.a. Brita Olin, som skall uppträda på en av våra kantiner en bit härifrån. Alltnog, jag fick hoppa i med detsamma och steka svamp( som jag nog själv inte hade plockat)massor av svamp stekte jag. Dessutom höll en annan på och stekte fågel åt en annan korsu, en tredje kokte nu potatis i sin korsu o.s.v. Maten var fix och färdig tills sällskapet anlände med Spåre i spetsen.

Det blev en hel del över av både svamp och fågel då de stuckit härifrån. Du kan vara lugn för att en annan smorde kråset och lade in för både kung och fosterland av både svamp och fågel och nypotatis. Känner mej så mätt nu just så det känns riktigt ont i magen. Maten är ju halva födan.

Jasså, frun skall flytta ett tag igen, de var värst, men flytt du och gör som du vill. I dessa fall har du din fulla frihet.

Resan till H: fors vet jag ännu ingenting om för min del. Skall nog underrätta dej i så fall så fort jag får veta huru det blir om jag slipper eller inte. Ännu är det något för tidigt att fråga om saken. Jag telegraferar ifall det blir knappt med tiden. Logifrågan ordnas nog i H:fors ifall att vi kommer dit. Det finns ju hotell, och varför inte för en par dagar för en gångs skull bo ordentligt på ett bättre hotell. En tusenlapp har jag väl nog åtminstone att röra mej med och borde den ju räcka en liten bit trotts dyrtid. Har du dessutom en tusenlapp så reder vi oss galant, utan att behöva knussla. I detta sammanhang så kan jag berätta att jag sände 500:- mk som reshjälp åt Rut så att också hon finge vara med och inte behöva stå och titta på då andra reser. Hörde av pappa att hon har det något knalt med finanserna, men skulle gärna vara med om hon nånstans ifrån finge lite understöd. Vet nu inte vad du säger om mitt tilltag, men sände jag som sagt per omg. en femhundralapp som jag sparat ihop här. Och tyckte jag inte att det på något sätt kändes betungande trotts min tilltagande sparsamhetsiver.  – Ty saligare är att giva än att taga – så också i detta fall.

Längtar så obeskrivligt efter dej min älskade. Det trängtar så oerhört i kroppen. Hoppas att snart få sluta dej i min famn, och få min längtan stillad.

Käraste hälsningar från din Längtande Matti

 

10.9.1943


Älskade gullevännen

 Tack för brevet som kom också igår. Skyndar mej därför att svara meddetsamma trotts att jag nu inte just har något att påstå utöver det gamla vanliga. Mami käraste, vet du hur oändligt mycket jag älskar dej. Längtar så obeskrivligt efter dej dagligen och stundligen. Tiden går annars så snabbt, men då jag tänker efter hur många dagar jag ännu måste vara skild ifrån dej tycker jag att de kryper fram så oändligt långsamt. Snart skall väl ändå den dagen randas då vi återigen få träffa varandra, om än blott för några korta dagar så i alla fall lyckliga dagar, underbara stunder.

 Kan ännu inte börja fråga ang. Resan till H: fors, utan måste jag vänta ännu åtminstone en vecka. Hur skulle det vara om jag ringde söndagen den 19.9. Om jag beställer samtalet på morgonen så kan det, om jag har tur vara framme 2, 3, 4. tiden eller något senare. Det är ju förenat med en hel del besvär, men kunde vi ju försöka. Lyckas det inte så vi får kontakt med varandra så beställer jag senare på e.m. och kommer det då säkert mot  måndags morron sidan.. Tror mej nog då redan veta hur det blir, om jag slipper till H: fors eller inte. Chanserna äro nog inte alltför stora, genom att det också nu skall vara nån som jag är beroende av. D-son skall  också näml.  på loma i slutet av denna månad, så det kan hänga upp sej på den grunden. Men vi får hoppas det allra bästa. Roligt vore det att få resa dit. Framför allt att få vara tillsammans med dej där. Förstår att jag skulle komma att träffa en hel del bekanta där, då det ser ut att bli en alla tiders sammandragning av landets pingstfolk från norr till söder. Roligt vore det också att få träffa E.E.* och Pethrus. Du ska se så rar han är, Pethrus. Vore jag i Vasa då han är där så säkert skulle han komma och hälsa på till Englunds i Vesterviken. Slutar så igen för denna gång mina några rader och med de käraste hälsningar från din  Din  Egen Matti

*  (E.E = kyrkosångaren Einar Ekberg, Pethrus = Levi Pethrus, Pingströrelsens ledare i Sverige.)

12.9.1943

 Älskade efterlängtade

 Tack för ditt brev som kom igår. På grund därav skall jag så här på söndags e.m. få ihop några rader. Har varit vaktchef i natt och på grund härav har jag sovit ganska minimalt. Vi har förrestent hela f.m. haft tjänst. Städning på området, det var näml. några högre fiskaler som var här och granskade och fann ett och annat att anmärka. Jag var där och tittade ett slag men for sedan hit upp, och efter det jag legat en stund på britsen kokte jag nypotatis åt K-Erik och mej. Han anlände igår e.m. från sin H: fors kommendering, nyter och glad efter att ha träffat sin Britt.  Bad honom då han reste att titta upp till Bergstén, vilket han också gjorde. Fick mej tillsänd per omg. av Lasse en inbjudan till invignings-festen, vilken jag tänker visa åt Spåre då jag frågar. Kan ännu inte gå ihop med honom för är det för något för tidigt ännu och han kan hitta på att säga att vi skall se hur det blir längre fram. Skall vänta ännu några dagar. Du får nog veta hur det går genast, telegraferar åt dej resultatet ja eller nej. Tror nog att jag måste låna av mina tio dygn turpermission, men tänker tigga av Spåre resan extra.

 Ifall att det nu går som jag tänkt så reser jag härifrån fredagen den 24:e och kommer jag till H: fors lördag e.m. nån gång 3-4 tiden. Hörde just att man är i H: fors 12,25 följande dag. Du kunde resa likaså fredagen den 24:e kl. 19,45 är det visst, och är du i H: fors nån timme före mej. Så skall vi ha lördag, söndag och måndag på oss. Jag måste näml. vara här den 2.10. då vi ha invigning av vår nya kantin, därför måste jag dela på loman.

Skall bli intressant att se hur detta avlöper. Skulle nog vara roligt men också nödvändigt för mej att få lite stärkande för själen, annars går det på tok. Hoppas nu bara att det lyckas för mej.

En sak som jag glömt. Har näml. lovat åt K-E-H att be dej köpa en lampa åt honom ifall att det finns ännu hos Teräs. Det är flere andra som önskade få också. Finge jag besvära min kära fru att sända 3 st. lampor väl inpackade, pengar skall jag sända per omg. så fort jag fått in. Sände med en ”chaffare” ett kg. socker, Murtonen heter han, en liten knatte. Har ett kg. till som jag fått genom byte av en som fått paket från Sverige. Dessutom borde jag få ett kg sparat tills jag kommer på loma, så ät du socker bara, nog finns det

Men inte var det de jag menade reta din nyfikenhet på, nej, nej, de ä nog sötare än socker, men inte sötningsmedel. Omöjligt att få i dessa tider, men möjligt för den som har förbindelser. Nu skall jag inte pina dej längre. Jag har inte saken ännu men har blivit lovad av en bekant som är på loma och hoppas jag att han hinner återvända innan jag far, och att han lyckats få åt mej - - - - -  - - -  ta de lugnt mami men har saken så många bokstäver som streckena äro. . . .  int ä de väl nån som ä nyfiken, va?

Sitter och tittar ut genom fönsterrutan här och ser jag att det molnas rätt duktigt.. Det har varit uppehållsväder nu en lång tid ren, så vad skall det inte nu bli regn så småningom.Jobbade till sent i går kväll med en ny bur åt mina ägandes kaniner. De fem små har vuxit rätt duktigt redan. Tog mej för och lade in honan tillsammans med hanen just nu innan jag kom in, och är det underligt huru i flere fall alla hanar bär sej lika åt både fyrbenta och tvåbenta. Honan likaså på samma sätt lik andra honor. Att börja med ett litet passivt motstånd för att till slut ge med sej och ge sej. Snabbt går det också, 400 slag i minuten, och morrar han och låter om sej av tillfredsställelse då han fått vad han vill. Kommer ihåg vad Ellen sade vid åsynen av en parningslek, ja det är inte utan att man instämmer. Efter 28, 29de kommer det tillökning igen. När blir det vår tur? Allan har fått nu, eller rättare sagt, hans fru en liten flicka som troligen skall heta Carita.

 Slutar nu för denna gång, regnet stänker mot rutan och mullrar det något.

Käraste hälsningar från din
Matti



13.9.43

Efterlängtade älskling

Dagen kryper sakta men säkert mot kväll. Har haft det lugnt och fridfullt hela dagen. Ingenting att jobba med. Låg just i min högsäng och halvsov utan att dock kunna sova. Tankarna rörde sig om dej min älskade raring. Huru underbart roligt det vore att få träffa dej nu snart igen. Såg mej redan i andanom möta dej vid tåget i H: fors, varefter vi tillsammans arm i armsökte upp ett lämpligt hotell där vi i lugn och ro finge ta igen oss efter resans strapatser. Där vi, du och jag, finge vara tillsammans och njuta av varandras sällskap. Riktigt påtagligt för en stund få ge och ta del av vår kärlek till varandra.

Kunde inte mera ge mej till tåls och vänta utan tog jag inbjudan  som Lasse sänt mej från H:fors occh gick jag till Spåre. Visade honom papperet och frågade om han möjligen kunde ge mej några dygns permis. Han satt länge och läste papperet och frågade hur jag tänkt mej permisen, och när jag senast kommit från loma o.s.v. Kunde nog ha sagt att han skulle bevilja mej 3 d. som förskott på turpermis, men tänkte som så att vill han skänka mej tre dagar extra, för så mycket har jag bjudit till och passat hans främmande m.m. Dessutom har jag ingen möjlighet på den plats jag sitter att skaffa mej något dygn extra som andra kunna. Så tänkte jag men sade naturligtvis ingenting. Något avgörande svar gav han inte utan sade att han skulle fundera tillsammans med D-son om saken varefter jag i slutet på veckan skulle komma in med en anhållan skriftligt. Detta var ju ett halvt löfte, men tyckte jag att han inte var rigtigt med på saken.

Tror nog att jag får 3 d.  som förskott på turpermissionen, men så har jag end-ast 7 d. kvar med resa och allt sedan att ta ut, om han nu inte skulle förbarma sej över en och skänka efter resdygnen.

Alltnog skulle han ut till det batteri som Davidsson är i idag, och har han redan farit. Ringde till D-son om saken och lovade han att göra vad han kunde för att lägga in ett gott ord för mej om saken. Det ärnågot spännande att se hur saken förlöper. I morgon borde jag nog veta något närmare huru det blir

Det är en annan sak som talar för H: fors också, näml. där finge vi vara hela tre dar tillsammans, lörd. sönd. och en del av måndagen. Hemma är du ju hela dagarna borta, och är det endast om kvällarna vi får vara tillsammans, resten får jag vara alena. Förstå mej rätt nu, nog vet jag att vi ingenting kan göra åt saken i detta fall. Du har ju din tjänst och det är jag glad över, du, vi, behöver ha det på detta sätt. Men det är ingenting trevligt att gå alena och tonta där hemma och du, käraste inte får vara tillsammans med mej hela tiden. Men detta kunna vi ju ingenting göra åt nu när tiden är sådan. Jag får så lov att finna mej i förhållandet, och gör det också, för, mami raring, jag älskar dej så. Skulle önska ha det på så sätt så att du inte behövde arbeta utan finge vara hemma med barnen. Så skall det nog bli nångång ännu, var så säker, bara detta förbannade krig tar slut nån gång och vi få återvända till våra civila värv. En hel evighet kan ju inte detta krigande pågå, det måste taga slut och det gör det också, . . . snart, på det ena eller andra sättet. Gud är vårt hopp att det skall sluta lyckligt för oss och vårt folk, detta får vi hoppas, trotts att det inte ser så ljust ut. Men han leder konungars hjärtan över vattenbäckar . . .

Ser att klockan går och måste jag sluta för denna gång. Hoppas nu bara att det skall lyckas så jag kommer loss härifrån till den 25e. Inte blir jag besviken om jag inte slipper, för kan jag sätta mej över förtreten, och också i detta fall tror jag att hur det än går är det nån djupare mening därmed, för tror jag att han styr också mina vägar efter sin vilja, det hoppas jag åtminstone.

Med käraste hälsningar och varm glödande längtan

Från din Egen älskade Matti
V.vik 14/9 -43

tisdagkväll kl.23

 Matti älskade,min egen kära lilla papi!

 Lever mitt uppe i flyttningsbekymmer och blir det ett av de kortaste brev du nu fårsom aldrig nånsin. Ämnar bara skriva mitt hjärtas varma tack för brev som jag fått, samt lika varma hälsningar i tusental. Klockan är mycket som du ser och borde jag egentligen krypa huvudstupa i säng. Kom sent hem efter att ha varit och tagit en överblick på den nya bodan och tjänsten jag skall tillträda i morron bitti. Och skall jag upp lite tidigare än vanligt i morgon för att hinna inventera lagret av de reglementerade varorna i den affär jag lämnar. Dessutom har jag nu suttit och räknat kuponger hela kvällen sen jag kom hem för att ha allting klart, så du må tro jag är inte så lite trött där jag nu sitter.

Bekymmersamt igen innan man åter kommer sej in på ett nytt ställe. Misstänker nog att jag börjar längta tillbaka till lugnet och friden på Skolhusgatan, men blir det på så sätt bättre att jag inte behöver vara allena utan blir vi två där, så det hänger inte opp sej ifall an sku råka måsta vara borta någon dag, äventuellt.

Nej nu är det nog bäst att jag slutar. Väntar alltså att du ringer på söndagen, bara det nu ville höras riktigt bra. Har sångövning i morgon kväll igen, ock skulle vi igen ha en liten privat övning också. Vi sjöng ju vår trio på söndagkvällsmötet, och var den riktigt vacker. Nu ska vi igen öva en annan, och är det så roligt och med mycket större intresse man sjunger nu, sen vi fått Mikaelsen som spelar

Käraste hälsn. från Mattis egen Alice


 
V: vik den 16/9 -43

Min egen älskade!

 
Så glad jag blev när jag kom hem i kväll och fann redan då brevet väntande på mej. Det har nästan varit som om jag varken i tankar ord eller gärningar skulle haft någon tid över alls för min älskade herre och man, dessa av arbete- och bekymmersfyllda dagar. I dag i syn-nerhet ha vi haft det riktigt livligt, och ha vi fått gno hela dagen från mor-gon till kvällen, så man var nog inte så lite trött när vi fick stänga för dagen och cykla hemåt. Annars känner jag nog på mej att jag kommer att trivas bättre, tror jag, än på andra stället bara jag nu riktigt hinner komma i form och i gång där, och vilar ju allting likasom tyngre över en i början  så länge man är ovan med allt, och tar man det kanhända mera bekymmer-samt än man sku behöva.

Jo, som du hör så har du inte alls existerat i mina tankar dessa dagar, och sovde jag visst också drömlös som en stock hela sista natt. Så helt upptagen har jag varit utav allt bekymmer ända till i kväll, men märkte jag då när jag kom hem huru längtan efter dej åter växte fram där inifrån mitt eget hjärta och drömde jag då att jag hade riktigt ”drygt” efter dej. Och var det ju riktigt väl att jag fick ditt brev, utan att behöva vänta så fick jag i någon mån min längtan stillad tack vare raderna och hälsningarna från min älskade.

Tusen tack därför , men käraste, inte visste jag att du kunde vara så hjärtlöst retsam. Huru nänns du? Vet du, det kliade i fingrarna och överallt efter att fått ruska om dej ordentligt, riktigt eftertryckligt fått ruska sanningen ur dej. Kan du inte säga åtminstone vad det börjar på, det där streckade ordet, ty hur jag än försöker anstränga hjärnsystemet nu har jag inte den ringaste aning om vad det kan vara. Och skriver du sen, till ännu på ett sådant sätt ungefär som om man skulle sätta sej med en korvbit ovanför nosen på en katt och sen rycker undan den just medsamma som man tror sej få den. Att du bara kan, men i alla händelser är det nog roligare att inte veta, och har jag inte så mycket som skymten av en aning om vad det kan vara. Hemskt spännande!

Få se nu hur det blir med H: forsresan. Hur som helst kan jag nog inte resa förrän lördag morgon härifrån, huru gärna jag än ville ställa om det och fått vara lördagen där. Ser du, det är det där Pethrus-besöket här på  fredag kväll som är det avgörande. Det blir, förstår du, möte på stadshuset då, och har vi övat såväl trio som strängbandssånger, de senare också för vars skull jag inte kan svika dem här. Kan nog inte göra det nu när vi övat och övat, allt med tanke på det mötet, och, förstår du, det skulle det bli ett streck i hela sångprogrammet som i det närmaste är uppgjort. Så vi få väl så lov att försaka se några timmarnaför den skull, och skall det bli roligt att få bli välkomnad av sin herre och man där på station ----- om det nu sen blir.

Till dess

De käraste hälsn. sänder

Din egen Mami!




Lyssna till Alices solosång nedan!

2 Comments

Brev 163 - 166 1943

12/12/2014

0 Comments

 
Picture
Vestervik 12/6 -43

Älskade hjärtevännen min!

Frid!

Klockan är allaredan tolv som vanligt, men förstår jag att du tycker dej väntat länge nog nu redan. Har hållit på så länge nu alla kvällar så jag sist och slutligen varit för trött att börja med någon brevskrivning. Är det nog egentligen i kväll också, eller har varit, och höll jag nästan på att somna på kvällsmötet. Men så har man ju varit hela dagen på möten i en kvävande varm lokal, och var det nästan olidligt varmt på förmiddagen. Men på eftermiddagen hade vi ett bättre åskväder här som i någon mån rensade upp den kvalmiga luften. Annars har vi haft det ganska gott på Sion, en dag i Herrens hus och gårdar, och har vi som sångare fått stå i rätt duktigt. Potpurrit gick också riktigt bra, så du hade bort fått höra den. Den borde vara ganska vacker om man bara finge höra på.

I går kväll voro vi i V: viken, plus Eva som ju också är här, och sjöngo för ”allas vår Hilma” som det ju stod i Vasabladet, vilket du kanske lagt märke till. Hon fyller ju sina 70 år i dag, och foro vi dit och började hyllningen genast kl. 12 natten till i dag. Hon är ju också församlingsmedlem och var hon riktigt gripen när vi sjöngo för henne ” Hela vägen går han med dig. . . ”och glad blir man själv av att göra andra glada.

Ertappade mej i kväll under mötets gång med att i tanken vara där hos dej och undrade jag hur månne har du det nu? Vad har du gjort en sådan här varm och vacker pingstlördag? Kunde inte hjälpa att jag fick riktigt lessamt efter dej, och kände jag mej nästan som barnen, manad att räkna på fingrarna dagarna till dess du kommer.

 

Skall avsluta brevet nu dagen efter, ty orkade jag inte längre i går kväll. Du skulle veta så länge vi legat här i dag. Bara till klockan halv tolv, men vet du ju själv hur skönt det är, i all synnerhet när regnet står som spön i backen. D.v.s. vaken var man nog sen kl. 10 ungefär, men som du kan förstå har jag haft rik underhållning här av Eva, och har vi som sagt legat och dragit oss och varit lata. Nu regnar det inte mera så vi kan så småningom kanske börja bege oss till staden och tre-ans möte. Din älskade syster ber om sina hälsningar till brodern.

 

Har du någon möjlighet att träffa och tala med Rodney mera telefonledes, hur det riktigt står till med honom?  Han kanske så småningom slipper hemåt, och blir han väl knappast mera någon frontman. Levi Käld är för tillfället hemma på permis. Går nästan och hoppas på att du skall slippa hem till söndagen. Tänk du att Arne som hela tiden fått vara på hemmafronten nu just i förra veckan fick order att fara dit ut någonstans, och reste han visst i onsdags. Få se nu om han får permis så genast att han slipper hem till sitt eget bröllop eller hur det blir. . .

 
                                                                                                      Rodney Sand och Levi eller Isak Käld
De käraste hälsningar och

på återseende   -------  snart önskar

Din egen Alice


Vestervik 18/6 -43

 Älskade hjärtevännen min!

 Naturligtvis är klockan strax midnatt men skall jag väl ändå skriva en några rader som tack för som jag fått. Har varit på sångövning i kväll igen och höll vi på till halv elva. Bland annat övade vi in den där sången ”Blott en dag. .i stämmor och har jag ju äran att sjunga solopartiet. Tror den blir riktigt vacker och ämnade vi sjunga den nu på bröllopet. Få se nu hur det går med Arne om han alls får vara med på det tilltänkta bröllopet sitt. Har så gått och glatt mej åt att du möjligen också hade fått vara med, och är det inte fritt så jag inte förlorat en stor procent lust nu när den förhoppningen krupit i skrinet, nämligen lusten att själv fara, alltid ensam som vanligt. Och Saga stackare, hon har helt och hållet blivit portförbjuden av släkten, märk väl trotts att brudparet själva inbjudit henne. Hon fick först ett maskinskrivet brev undertecknat ”Släktingarna” i vilket hon, Fröken Saga Forstén, ombads att för sin egen och det allmännas bästas skull, för fridens bevarande hålla sej borta därifrån.  Och har hon nu ännu ytterligare fått påringning av V. Björklund om samma sak. Nog är det ruskigt med hela den där historien som aldrig tar någon ände och verkar det bra sjukt. ­­­­­­­­­Stackars P. så han kommer att vantrivas mitt i feststämningen. Gerda lär ju inte heller längre höra till församlingen.

Hade en väldig debatt med Bertel här, just innan jag började med brevskrivningen, och kommer du att bli uppställd med dina båda svågrar när du kommer hem. Tobak, Tobak, samma visa alla dagar. Det var ju tack vare honom du fick fläskbiten, och när jag i kväll sku börja betala mina skulder tog han inget, utan sa han hoppas få någon tobak i stället. Nästan jämt får jag höra: ”Du har väl inte glömt skriva åt gubben din att han spar tobaken”. Så kom nu för all del inte hem utan propsar.

Sen är det en annan sak som jag tänkt på, och också talat med Bertel om, nämligen vedfrågan för den kommande vinterns behov. Han har här ett vedparti som han tänker sälja, och tycker jag det vore redigast om vi köpte vårt vinterbehov så där skilt för oss, så kunde du ta cirkeln och såga det någon dag när du är hemma.


Nej nu får jag väl nog så lov att sluta igen. Eva är ju här alltfort, och firar hon ju ner rullgardinen och bereder sej att sova och avslutar hon momangen med ett ” Kära syster hälsar”. Hoppas det inte uppenbarar sej något streck i räkningen mer nu med permisen och skall jag väl försöka höra mej för hur det blir med ledigheten. Hoppas det ordnar sej, och glömmer du väl inte bort vad du lovat mej, så många som helst, eller hur var det?


Go’ natt nu käraste

Och dröm om din egen, egen längtande hustru Alice

Vestervik 22/6 -43

 Älskade min egen allra käraste!

 

Ja, du kära, så får jag då åter till allra först säga ett hjärtevarmt tack för det i dag anlända telegrammet. Det var en oväntad glad överraskning, och undrar jag om du kan ana vilken betydelse det har för mej alla små och stora bevis om din och vår gemensamma kärlek, och påminnelsen om den underbaraste dagen i vårt liv. Det blev med ens så underbart ljuvligt, varmt och gott, därinne i hjärtevärlden när jag läste det korta men rika innehållet, och svarar det i mitt innersta: ”Ja, Matti, Du och jag, till livets slut!”.

 Nu sitter jag här och känner mej lycklig, med ett hjärta överfullt av kärlek. Ville på något sätt nå dej och känner jag det som om jag vill ge dej något i gengäld för all din rika varma kärlek. Tack, Matti, käraste för allt och tack för brevet från i går ty tror jag rakt jag glömde säga det i gårdagens brev.

Ja käraste, du kanske går och väntar paket nu förgäves och lönar det sej inte heller mera att sända något, förresten är det väl nog svårt att kunna sända något i den här sommarvärmen. Jag har visst frågat en gång förut angående ett paket jag för länge sedan sänt, om huruvida det kommit fram eller ej?

Ja, så lovade jag visst att relatera något från ”Bröllopet i Kana”, storbröllopet hos Granlunds. Du må tro där var folk, åtminstone en fyrahundra personer från alla vädersträck, håll och kanter, så det var ungefär som en konferenssammandragning, och hade de ju hyrt tält för ändamålet. Nästan för mycket folk för att vara riktigt trevligt och familjärt, men med god stämning nog, med många tal, och lyckönskningar i det oändliga och drog ju allting långt ut på tiden när det var två brudpar att tala till och lyckönska. Enbart kaffedrickningen räckte en och en halv timme, så då kan du förstå vilken röra, och vilka arrangemang. Där vankades både kaffe med bulla, småbröd och kakor, och berg med härliga smörgåsar som vi lassade in förrän vi for hem på kvällen. Satt nog där och önskade att du varit med och tror jag nog att det var saknaden efter dej som gjorde sitt till att jag inte riktigt fick tag på den rätta stämningen. Du såg väl av tidningen att Nisse Björklund förlovat sej i sammanhanget och stråla han nog minst lika mycket som brudparen när han höll sitt korta men poängfulla tal. Det var riktigt lyckat, mest å hans egna vägnar.

Vår vän Paul vågade också vara närvarande, men såg jag inte till honom annat än på avstånd, och verkade han nog mera som en osalig ande, mörk och bister i uppsyn, stackars han och stackars Saga, att det inte ännu hunnit bli någon reda i den så hopplöst tilltrasslade härvan, och tror jag det tog hårt på Saga, det här senaste skandalartade, otrevliga intermezzot.

 Fick ju blommor av mor och far från J: stad också i går och doftar här som i en riktig blomstergård. Skynda dej och kom hem nu så länge det varar

 Tycker och önskar

Din egen längtande Lis.
Vasa den 4/9 -43

Matti älskade

lilla gubben min !

Tack käraste för brevet du gladde mej med här i morse, och medförde det en sådan lyckokänsla så jag riktigt tycker jag nödvändigt måste skriva åt dej ett sånt här extra oväntat brev och därmed göra dej lika glad och lycklig som jag känner mej. Hinner knappast skriva så många rader såhär på lördag e.m. men i alla händelser är det ju en hälsning ifrån din äskade och är det väl nog för att göra dej glad. Riktigt hjärteglad och lätt till sinnes som man understundom kan bli, i synnerhet när man får det oväntade, men efterlängtade brevet ifrån den älskade. Vet du Matti, det är din egen sinnesstämning, den där förnöjda, glada och hoppfulla, som jag förnam i raderna som smittat av sej och gett världen och tillvaron ett stänk och ett skimmer av solljus omkring mej, och tycker jag jag åter kan se ljust och förhoppningsfullt framåt.

Framåt ja ! Hur räknar man inte drömmarna och fantasierna där-om, om en framtid och en värld där man inte mera sku behöva bo åtskilda. Man hoppas och tror och önskar det man själv allra innerst inne sitter och längtade efter, fast det för tillfället inte ser så värst ljust och förhoppnings-fullt ut i världen av  i dag, och rätteligen ha vi väl inte någon ljusning att vänta. Tiden lider och är det väl ingenting att hoppas av den här gamla, av synd fördärvade, onda värld. ” Men nya himlar och en ny jord förbida vi..”och borde vi väl mer än förr se och förstå och sträcka oss därefter. Men är man nog allt ännu bunden med sina förhoppningar till den närmaste tiden, och bygger man i sina drömmar på en gemensam framtid i hoppet på fred. Gud allena vet, och vet han kanske också att vi vill räkna med honom i det som gäller våra liv och vår gemensamma lycka och framtid.

Vet du vad som just hände? Jo chefen ringde och undrade om jag äventuellt skulle ha nånting emot en flyttning igen. Blev jag ganska häpen i första hastigheten, och skulle det gälla att flytta till andra filialen på Stora Långgatan. Hon kommer nämligen att sluta, hon som varit där, och nu har hans blickar fallit på mej igen såsom den lämpligaste.

Hör och häpna. Ja så det går väl nog därhän att jag så småningom får säja farväl till lugnet och friden här, ty misstänker jag att där är dubbelt så livligt som här, men kommer vi ju också att i stället vara två. Det blev ingenting bestämt eller avgjort men i så fall blir det väl att flytta nu snart. Hade ju ingenting tänkt fråga om H: fors-resan, men flög det i mej  att jag frågar meddesamma, ifall det äventuellt skulle bli av så vet jag hur landet ligger. Och vet du var det inte på något sätt omöjligt alls, såvida det  nu inte blir i själva månadsskiftet mente han.

Du skrev att det skulle bli i början av oktober, men måste du nog fått fel uppgifter ty enligt annonsen i K.B därom blir det nu från och med den 25e sept. Den 24e var det ju meningen att dom skulle vara här. Hur går det då för dej? Tror nog inte  jag far om inte du slipper, förrästen, vet du är hela vagnen dom beställt härifrån fullsatt allaredan, men är det ju möjligt att det blir så många som tio till så finge vi 25% rabatt då också.

Sen är det ju bostadsfrågan i huvudstaden, men det ordnar väl sej på något sätt, fast av allt att döma kommer där nog att bli översvämning och rumsbrist kanhända. Har nog slägtingar där dit vi äro bjudna och möjligen också kunde bo hos, men det vet jag inte säkert.

Nu måste jag nog sluta ty är kl. över fyra, men skriv nu snart så jag vet hur det blir, men som sagt far jag nog inte om inte du kommer.

Käraste hälsningar

Din egen Alice

 

0 Comments

Brev 158 -162 1943

3/12/2014

0 Comments

 
Vestervik den 21/5 -43

 Matti   käraste
Älskade hjärtevännen min!

 För att riktigt överraska dej börjar jag i kväll också på en några rader ty väntar du väl knappast få något brev i kväll och brukar det vara roligt med överraskningar i den stilen.
Jo som du märker är hon alla tiders, din fru, riktigt ”rama” för att uttrycka sej på äkta österbottniska, och tycker jag också att hon vore värd en extra berömmande uppmuntran för bevisad flit och gott uppförande, va?

Blev för trött i går kväll så jag orkade inte skriva allt vad jag hade på hjärtat och skall jag försöka fortsätta nu då, trotts att det nog är i senaste laget igen. Har ju varit jordbrukare i kväll och satt ett land med potatis varför jag är just inkommen. Det låter nästan som om jag ensammen hade satt hela landet själv märker jag av mitt sätt att uttrycka mej, men i så fall hade det nog varit skralt beställt med frugan så här dags. Det är ju egentligen Aisha (hästen?) som utför det mesta arbetet vid potatisplanteringen här i gården, så det går ju ganska raskt undan. Någon riktig sommar vill det ändå inte bli på allvar ännu ty är de omväxlande ganska kallt trotts solskensvädret och hade vi t.o.m. köldgrader här en natt men var det ju ingenting som tog skada därav så här tidigt på året. Annars går det bra, en dag i sänder, aptiten växer och frun blomstrar och frodas som andra blommor om våren, och av allt att döma tänker hon visst på att förlänga kjollinningen om vi ska döma efter matlusten. Vårtröttheten har gett med sej det värsta, på dagen åtminstone, och går ruliangsen som vanligt sådär i sakta mak. 

Var annars uppkallad inför ”högsta rådet”, chefskapet, i går för att framlägga våra önskningar angående sommarledigheten som han så fint uttryckte sej d.v.s. när han ringde och bad oss dit. Det är ju egentligen på grund av den där arbetsplikten för vilken skull det måste ordnas så där pass tidigt, ty måste ju chefskapet inlämna uppgifter om sin personal huruvida dom behövs i firman eller ej. Och var det naturligtvis han som förde talan och hade vi just ingenting att tillägga än ja och amen till det hela, nämligen att vi behövs i firman och kommer att arbeta under vår sommarledighet, d.v.s. den tid av sommarledigheten som den nya lagen bestämmer man själv inte får disponera. Va’ säjer du, och ser jag din undrande frågande min när det gäller din fru, huru blir det med henne? Ja du, rätteligen är det ju så att dom nog inte behöver låtsas om någon ledighet alls när man varit så kort tid som jag i tjänst och gjorde jag mej inga förhoppningar heller. Men lär vi nya nog ändå ska få varsin en vecka ledig. Nu är frågan den när vi var och en ska få vår ledighet, och oss fruar emellan ville vi förstås alla helst ha den när vi få våra respektive män hem på permission och hoppas vi nu att ni inte alla måtte komma på en gång. Skulle därför med det snaraste vilja veta när du slipper, men kom för all del inte i slutet av juli eller början av aug. ty då får fru Staffans sin man hemma och kan vi ju inte vara borta mer än en i taget. Försök ta reda på den saken nu och skriv så fort du får veta så har vi någonting att rätta oss efter när vi ska ordna våra ledigheter.

 Tänk du att få en hel vecka tillsammans, va skall vi hitta på då? Men som sagt försök så fort som möjligt låta mej veta när det blir. Sen är det en annan fru som också har sin man ute men vet jag ännu inte när han möjligen slipper.

Du Matti, det där ärendet, överenskommelsen med Georg du minns. Han hade ämnat ge dej pengar förrän du for och väntade de på att vi skulle komma dit då som det var planerat. Nu undrade han om du möjligen kunde få skickat med någon som kommer hem före dej, om inte allt så någon del därav. D.v.s. det beror ju på huru rik du är nu när du slagit dej på kaninodling, och kunde du nog skicka någon hit hem också om det passar. Ja jag menar inte kaniner nu.

Du fick ju en hel lång epistel nu igen alldeles sådär utan vidare, men måste jag nog tänka på refrängen – sängen nu.

 Slutar med de Käraste hälsningar  från lilla gumman

God natt Sov gott, men akta dej för onda drömmar. . .

21.5.1943

 Älskade Mami min,

 Efter att jag nu fått så småningom under allting, klockan är nu 2400  fredag kväll. Hela dagen har jag tillsammans med Vilmar B:s svåger hållit på och lagat kaninburen. Gunnar heter han, en rejäl poike, men något svår att dricka. Han kom i morse med 5 st som han varit och hämtat  på en kommendering till Kronoby. Två stycken ska just få ungar i dessa dagar, en den 23.5. och den andra 26.5. Det sku vara riktigt roligt dehär, bara jag inte hade så mycket annat att jobba med. Men som finnen säger ”5 viikoa ja kuusi nälkää”. Känner mej nog trött och utschasad ikväll. Då jag sent omsider fick posten klar fick jag börja jobba med en hel hop papper som samlat sej de senaste dagarna.

 Det är annars ett s.k. sjöslag här i batterit. Rudnäs Gunnar kom förutom med kaninerna också med flere liter brännvin och har de suttit här och pokulerat tillsammans med våra fiskaler. De försvann ut just för en stund sedan så här är lugnt nu igen.

Rudnäs hade träffat mamma och Rut på tåget då de reste hem till Jakobstad och hade de sänt hälsningar åt mej. Rut tycks av allt att döma vara återställd, hoppas nu att hon börjar klara sej på sitt nya jobb.

Får ännu en gång tacka för paketet, allt var så välkommet. Böcklingen var rigtigt god och bjöd jag kapten smaka och undrade han om det vore nån möjlighet att få mera av den. Du kan ju skriva och berätta så skall vi försöka arrangera att på något sätt få hit den. Ernst Mattas far ju snart på permis så kunde det ju gå att sända med honom om det finns som sagt att få.

Det blev inte mycket denna gång men får du ha överseende med mej ibland för försöker jag mitt bästa men har det som sagt varit något mycket idag så jag måste nu gå och lägga mej för att orka i morgon.

 Med de käraste hälsningar från din Egen Matti

 

Vesterviken 23.5  -43

Min egen älskade!

Frid!

Det är en den allra ljuvligaste söndagsmorgon, eller förmiddag, en dag som man önskar man skulle fått tillbringa tillsammans med den älskade och säger mej en aning att du också just nu där du sitter och njuter av värmen och solljuset sänder en tanke av längtan hit upp till din egen lilla Mami. Det är så vackert så även den ”lataste” hade ju inte ro att ligga och slöa hur länge som helst, trotts att det är söndag  och har jag suttit ute en stund och försökt andas in så mycket som möjligt av allt det ljuvliga. Det har varit lungt och stilla, men nu börja det blåsa friska havsvindar igen vilket förstås gör sitt till att sommaren häruppe kommer långsammare och längre låter vänta på sej än där på era breddgrader med en inlandsluft. Häggen kommer kanske allaredan? Här låter den nog vänta på sej till pingsten ändå, tänker jag, och dock går ju nog allting tidigare i år än i fjol. Allas våra vänner, staren, har t.o.m. fått ungar redan och är det riktigt intressant att följa med och se vilken brådska där råder när det gäller att skaffa  föda åt dessa ständigt hungriga skrikhalsar. Och hör jag också som bäst svalans kvitter där utifrån gården där dom antagligen sätter sig sin vana trogen på elektriska ledningen och mediterar med sina vänner.

Annars går livet i sedvanliga hjulspår och har jag just ingenting nytt att komma med och skriva om.Som omväxling i enformigheten fick jag ju brev i går kväll igen, så ingen klagan mer utan säjer jag i stället tusen tack! Matti käraste, börjar bli lite mera van nu igen så småningom, men antar jag det vart en iver, en oro, och min dagliga längtan efter dej, särskilt nu den här första tiden igen, som framkallat gnisslet ifråga om breven.

Skulle du inte kunna ge mej en? - - - en puss nu eller vad tycker du, till omväxling, och så glömmer vi det där gnället mitt, och hoppas i fortsättningen att det var av övergående art. Håhå jaja!

Du ser, inte är det något fel på flickan, det är bara tålamodet som ibland är för kort, men vill jag bara understryka än en gång, allom till varnagel och efterrättelse, som det brukar heta, att du har mej presis som du lärt mej. Så det så! Och för att göra dej på riktigt gott humör nu bakte jag en kaka i går kväll vilken jag hoppas inte dröjer alltför länge på väg. Lite plättmjöl ska du välan också få. Själv skall jag nu gå in och dricka mitt söndagssurr, och eftersom det inte finns mer att ventilera nu ut ur mitt hjärtas kontor så säger vi väl ett farväl till härnäst och famnen full av hälsn.

Sänder Din egen Mami

26.5. 1943


Älskade gumman min

Skall jag igen åtminstone börja på ett brev åt dej, men får jag det knappast färdigt ikväll för börjar jag känna mej lagom trött efter allt håsande.  Om du visste vad det är vackert ute ikväll. Sjön ligger spegelblank, inte en krusning rör vattenspegeln. En sak stör den vackra stämningsfulla bilden. Det är myggen som det finns i myriader av här. Sorgligt nog kan man inte sätta sej nånstans utanför, för är det fara att man blir uppäten av vilddjuren.

Jag skrev ju ett p. s. i föregående brev men hade jag så brått så jag hann inte skriva så många rader. Det har gått bra med permisen här nu och är jag i tur som sagt i slutet på nästa mån. Det beror på att jag fick vänta så länge på min tur senaste gång varför jag om ingenting oförutsett inträffar kommer hem midsommartiden. Jag har ännu inte hört nånting av Bagge och skall det vara intressant att se om jag kan krångla mej till några dygn extra. Spåre var här i dag och talade jag med honom, men inte om loman utan var det om kaninerna. Var och visade dem för honom och åt en major som han hade med sej. Han ringde i telefon och frågade när bastun skulle bli färdig och då jag sade att det var serg. Englund som var i telef. så sade han att han hade en förnimmelse av att han var skyldig mej pengar vilket han också var, bara 25: -.

Ja du Mami älskade nog skulle vi fira då om det är så att jag slipper hem till midsommaren. Du mami vi kunde nog resa nånstans om du hade fritt. Varför inte till Ekenäs eller någon annanstans. Kanske du har några förslag. För mej kostar resan ingenting skriv upp det. Roligt hade vi den dagen vi voro i H: fors och säkert kunde vi ha det lika trevligt nån annanstans. Som jag i förbigående nämnde Ekenäs med hemresa över Åbo för exempel.

Nu har jag rantat omkring med dej i tankarna över hela Finland, nu återstår att höra din åsikt i saken vart du skulle vilja resa. Sedan först och sist att jag slipper hem, detta är ju ett stort Om, men om lyckan är mej bevågen så skall jag väl slippa hem på permis utan att det skulle bli något mankemang för en gångs skull.

 Det blev allaredan hela fyra sidor, men innehållet är inget vidare att tala om, men slutar jag nu för denna gång. Klockan ½ 7 är  det väckning här i gården numera men har jag redan hunnit hitta kryphål, jag far helt enkelt i en annan korsu och sover en knyck så jag ordentligt hinner vakna.


Med de varmaste hälsningar
från din Egen Matti

Vestervik den 28/5 -43

Älskade Papi !

Tänker visst börja ta efter dina manér att så här vid midnattstimmen i brev söka sej dit ut till dej. Käraste, så jag längtar efter dej. Just nu skulle jag så innerligt gerna ha velat ha dej hemma. Förresten är du alltid såhär om kvällarna i mina tankar när jag sitter här och arbetar, syr eller vad jag har mej för händer. Oupphörligt gå de dit, sen tror jag är det en ständig undermedveten längtan man bär på som först i stillheten om kvällarna först då får får fritt utlopp, och med fantasiens hjälp drar ut på sina drömfärder där i vårt lyckoland.

Matti käraste, jag vet inte om det är sant och och är någon hållbar verklighet, men tror jag nästan jag håller på att bli ”omvänd” eftersom poiken mer än förr också gått kring i min fantasi med längtan, och anar jag nog i stunden detta om moderslyckan du skrev om i brevet jag fick i går. Men vet jag inte hur det kändes som en tagg i mitt inre när jag läste vad du vidare skrev i den saken. Har tänkt och funderat däröver och tycker jag att jag inte riktigt förstår vad du menar och föranleder det mej att reflektera över huruvida du månne kunnat förstå mitt innersta, tack vare mitt ständiga argumenterande, och kom det mej just att tänka på huru underligt sammansatt kvinnoväsendet kan vara. Har du inte förstått, säkert har du anat det i stunder när vi gett oss åt varandra, känt denna längtan som också bott på djupet i mitt innersta, trotts att förståndet däremellan inte riktigt velat släppa fram den känslan. Skrev att jag kände som en tagg, men menar jag inte därmed att det var någonting i brevet som du hade bort utelämna, nej du kära, det var bara en känsla jag fick när jag läste vad du skrev, utan att riktigt fatta innebörden, en känsla av att du var ledsen, bedrövad, och att jag var orsaken därtill. Säg du kära, är det så, så förlåt din Lisen som trotts hennes förståndiga ”predikningar” ändå innerst inne bär på varje älskande kvinnas längtan efter ett barn med den älskade.

Du Matti, önskade få lägga mina armar om din hals, sakta smeka dej över håret, och med blicken vilande i din, trotts alla motsägelser i min natur, övertyga dej om att din längtan mer och mer håller på att bli min och, du Matti säg, ty betyder det så mycket för mej just nu, säg, inte kan väl själva känslan förändrats och längtan efter den lilla? Nog tror jag själva hoppet och längtan  ändå, ända till dess att det går i fullbordan, lever kvar under allt, säg?

Det blev så här sent ty har vi hela ”konkarongen” varit till Georgs i kväll och provat hans nya bastu. For med lastbil så det gick ju fint, sen var ju bastun också fin. Dessutom fick jag hela fånget med nyutslagna häggblomster därifrån ty hinner den alltid fortare där, och står den nu här breve occh sprider sin vällukt. Hälsningar därifrån!

Tror nästan rakt att det tänker börja ljusna, men är klockan över ett, varför det kanske är tid på att sluta. Tusen tack för brevet som också kom i dag med Mattas. Gläder mej redan i tanken på midsommaren.

Med kärlek och längtan

Din Maka och    --------    grabbens blivande mor.

 
29/5                

 Skall hastigt och lustigt raspa ner några rader skulle ju sända av det i dag morse, men när jag kom till stan och skulle börja söka fram brevet för att föra det i postlådan så var det naturligtvis hemma. Men så är det när man inte lagar sej i säng någon gång. Försovde mej och vaknade jag först en par minuter före halv åtta, och kan du förstå att här blev brått. Fick slänga på mej i en hast och glömde jag förstås brevet i brådskan. Hann i alla fall så pass fort så den var inte mer än fem min.  över klockan när jag kom till stan, men fick jag nog trampa lite kvickare än vanligt som du kan förstå. Tror ändå att det inte ska bli så värst mycket försenat brevet här, ty håller Bertel just på att skruda sej lördagsfin och skall han ut på vift, varför jag skall sända det med honom nu. Kanske du ändå hinner få  det i laga ordning.

Vet inte om du talte med Henrik angående överhalarna som du menade , då när du var hemma. Har talat med Bertel därom, och får han skaffat någon gång framdeles om du som sagt vill byta med tobak. Enligt priset för tyget borde du därför spara cirka 20 ask.  Ty kostar detsamma nånting runt 300 mk. Är vi överens?

Undrar om du förstår mej och mina nattliga funderingar i det föregående, om du finner den röda tråden som det brukar heta. Kan du få tag i den och förstå vad den riktigt innebär? Vet och förstår det knappast själv riktigt ännu, skiftningarna i mitt eget väsen.

Nu får jag nog så lov att sluta om det skall komma i väg och börjar han visst bli resklar, brodern.

Käraste hälsn.  Mami
0 Comments

    Archives

    April 2015
    March 2015
    February 2015
    January 2015
    December 2014
    November 2014
    October 2014
    September 2014
    August 2014
    July 2014
    June 2014
    May 2014
    April 2014

    Categories

    All
    104-108 1942
    109 -113 1942
    114-117 1942
    138 - 142 1942
    143-147 1942
    148-152 1942
    153-157 1943
    158 - 162 1943
    163-166 1943
    167-172 1943
    173 -176 1943
    177-179 1943
    180 - 185 1944
    186-190 1944
    191-195 1944
    196 - 200 1944
    201 -204 1944
    205-209 1944
    210-214 1944
    215-219 1944
    220 -225 1944
    226-229 1944
    230-233 1944
    234-236 1944
    Brev 011-015 1941
    Brev 1-10
    Brev 118-122
    Brev 123-126 1942
    Brev 127 -131 1942
    Brev 132-137
    Brev 16-20 1941
    Brev 21-25 1941
    Brev 26-33 1941
    Brev 34-35
    Brev 36 - 40
    Brev 41-45 1941
    Brev 46 - 51 1941
    Brev 52-56 1941
    Brev 57-62 1942
    Brev 63 -68 1942
    Brev 69-73 1942
    Brev 74-78 1942
    Brev 79 - 83 1942
    Brev 84-88 1942
    Brev 89 - 93 1942
    Brev 94 - 98 1942
    Brev 99-103 1942

    RSS Feed

Powered by Create your own unique website with customizable templates.