Lite mer läsning på julledigheten!
Lyssna också till Alices solosång längst ner på sidan!
8.9. 1943
Älskade
Stjärnorna gnistra och norrskenet flammar och sprakar därute. Klockan är strax elva. Kan ändå inte somna förän jag åtminstone börjat på brevet åt dej. Tack, tusen tack för de överraskande brevet som oväntat kom ikväll. Nog för att jag väntade, men inte säkert så tack skall du ha!
Jag var borta upp till div. Idag. Då jag återvände höll dom på här i vår kåk och lagade mat åt ett sällskap, bl.a. Brita Olin, som skall uppträda på en av våra kantiner en bit härifrån. Alltnog, jag fick hoppa i med detsamma och steka svamp( som jag nog själv inte hade plockat)massor av svamp stekte jag. Dessutom höll en annan på och stekte fågel åt en annan korsu, en tredje kokte nu potatis i sin korsu o.s.v. Maten var fix och färdig tills sällskapet anlände med Spåre i spetsen.
Det blev en hel del över av både svamp och fågel då de stuckit härifrån. Du kan vara lugn för att en annan smorde kråset och lade in för både kung och fosterland av både svamp och fågel och nypotatis. Känner mej så mätt nu just så det känns riktigt ont i magen. Maten är ju halva födan.
Jasså, frun skall flytta ett tag igen, de var värst, men flytt du och gör som du vill. I dessa fall har du din fulla frihet.
Resan till H: fors vet jag ännu ingenting om för min del. Skall nog underrätta dej i så fall så fort jag får veta huru det blir om jag slipper eller inte. Ännu är det något för tidigt att fråga om saken. Jag telegraferar ifall det blir knappt med tiden. Logifrågan ordnas nog i H:fors ifall att vi kommer dit. Det finns ju hotell, och varför inte för en par dagar för en gångs skull bo ordentligt på ett bättre hotell. En tusenlapp har jag väl nog åtminstone att röra mej med och borde den ju räcka en liten bit trotts dyrtid. Har du dessutom en tusenlapp så reder vi oss galant, utan att behöva knussla. I detta sammanhang så kan jag berätta att jag sände 500:- mk som reshjälp åt Rut så att också hon finge vara med och inte behöva stå och titta på då andra reser. Hörde av pappa att hon har det något knalt med finanserna, men skulle gärna vara med om hon nånstans ifrån finge lite understöd. Vet nu inte vad du säger om mitt tilltag, men sände jag som sagt per omg. en femhundralapp som jag sparat ihop här. Och tyckte jag inte att det på något sätt kändes betungande trotts min tilltagande sparsamhetsiver. – Ty saligare är att giva än att taga – så också i detta fall.
Längtar så obeskrivligt efter dej min älskade. Det trängtar så oerhört i kroppen. Hoppas att snart få sluta dej i min famn, och få min längtan stillad.
Käraste hälsningar från din Längtande Matti
Lyssna också till Alices solosång längst ner på sidan!
8.9. 1943
Älskade
Stjärnorna gnistra och norrskenet flammar och sprakar därute. Klockan är strax elva. Kan ändå inte somna förän jag åtminstone börjat på brevet åt dej. Tack, tusen tack för de överraskande brevet som oväntat kom ikväll. Nog för att jag väntade, men inte säkert så tack skall du ha!
Jag var borta upp till div. Idag. Då jag återvände höll dom på här i vår kåk och lagade mat åt ett sällskap, bl.a. Brita Olin, som skall uppträda på en av våra kantiner en bit härifrån. Alltnog, jag fick hoppa i med detsamma och steka svamp( som jag nog själv inte hade plockat)massor av svamp stekte jag. Dessutom höll en annan på och stekte fågel åt en annan korsu, en tredje kokte nu potatis i sin korsu o.s.v. Maten var fix och färdig tills sällskapet anlände med Spåre i spetsen.
Det blev en hel del över av både svamp och fågel då de stuckit härifrån. Du kan vara lugn för att en annan smorde kråset och lade in för både kung och fosterland av både svamp och fågel och nypotatis. Känner mej så mätt nu just så det känns riktigt ont i magen. Maten är ju halva födan.
Jasså, frun skall flytta ett tag igen, de var värst, men flytt du och gör som du vill. I dessa fall har du din fulla frihet.
Resan till H: fors vet jag ännu ingenting om för min del. Skall nog underrätta dej i så fall så fort jag får veta huru det blir om jag slipper eller inte. Ännu är det något för tidigt att fråga om saken. Jag telegraferar ifall det blir knappt med tiden. Logifrågan ordnas nog i H:fors ifall att vi kommer dit. Det finns ju hotell, och varför inte för en par dagar för en gångs skull bo ordentligt på ett bättre hotell. En tusenlapp har jag väl nog åtminstone att röra mej med och borde den ju räcka en liten bit trotts dyrtid. Har du dessutom en tusenlapp så reder vi oss galant, utan att behöva knussla. I detta sammanhang så kan jag berätta att jag sände 500:- mk som reshjälp åt Rut så att också hon finge vara med och inte behöva stå och titta på då andra reser. Hörde av pappa att hon har det något knalt med finanserna, men skulle gärna vara med om hon nånstans ifrån finge lite understöd. Vet nu inte vad du säger om mitt tilltag, men sände jag som sagt per omg. en femhundralapp som jag sparat ihop här. Och tyckte jag inte att det på något sätt kändes betungande trotts min tilltagande sparsamhetsiver. – Ty saligare är att giva än att taga – så också i detta fall.
Längtar så obeskrivligt efter dej min älskade. Det trängtar så oerhört i kroppen. Hoppas att snart få sluta dej i min famn, och få min längtan stillad.
Käraste hälsningar från din Längtande Matti
10.9.1943
Älskade gullevännen
Tack för brevet som kom också igår. Skyndar mej därför att svara meddetsamma trotts att jag nu inte just har något att påstå utöver det gamla vanliga. Mami käraste, vet du hur oändligt mycket jag älskar dej. Längtar så obeskrivligt efter dej dagligen och stundligen. Tiden går annars så snabbt, men då jag tänker efter hur många dagar jag ännu måste vara skild ifrån dej tycker jag att de kryper fram så oändligt långsamt. Snart skall väl ändå den dagen randas då vi återigen få träffa varandra, om än blott för några korta dagar så i alla fall lyckliga dagar, underbara stunder.
Kan ännu inte börja fråga ang. Resan till H: fors, utan måste jag vänta ännu åtminstone en vecka. Hur skulle det vara om jag ringde söndagen den 19.9. Om jag beställer samtalet på morgonen så kan det, om jag har tur vara framme 2, 3, 4. tiden eller något senare. Det är ju förenat med en hel del besvär, men kunde vi ju försöka. Lyckas det inte så vi får kontakt med varandra så beställer jag senare på e.m. och kommer det då säkert mot måndags morron sidan.. Tror mej nog då redan veta hur det blir, om jag slipper till H: fors eller inte. Chanserna äro nog inte alltför stora, genom att det också nu skall vara nån som jag är beroende av. D-son skall också näml. på loma i slutet av denna månad, så det kan hänga upp sej på den grunden. Men vi får hoppas det allra bästa. Roligt vore det att få resa dit. Framför allt att få vara tillsammans med dej där. Förstår att jag skulle komma att träffa en hel del bekanta där, då det ser ut att bli en alla tiders sammandragning av landets pingstfolk från norr till söder. Roligt vore det också att få träffa E.E.* och Pethrus. Du ska se så rar han är, Pethrus. Vore jag i Vasa då han är där så säkert skulle han komma och hälsa på till Englunds i Vesterviken. Slutar så igen för denna gång mina några rader och med de käraste hälsningar från din Din Egen Matti
* (E.E = kyrkosångaren Einar Ekberg, Pethrus = Levi Pethrus, Pingströrelsens ledare i Sverige.)
Älskade gullevännen
Tack för brevet som kom också igår. Skyndar mej därför att svara meddetsamma trotts att jag nu inte just har något att påstå utöver det gamla vanliga. Mami käraste, vet du hur oändligt mycket jag älskar dej. Längtar så obeskrivligt efter dej dagligen och stundligen. Tiden går annars så snabbt, men då jag tänker efter hur många dagar jag ännu måste vara skild ifrån dej tycker jag att de kryper fram så oändligt långsamt. Snart skall väl ändå den dagen randas då vi återigen få träffa varandra, om än blott för några korta dagar så i alla fall lyckliga dagar, underbara stunder.
Kan ännu inte börja fråga ang. Resan till H: fors, utan måste jag vänta ännu åtminstone en vecka. Hur skulle det vara om jag ringde söndagen den 19.9. Om jag beställer samtalet på morgonen så kan det, om jag har tur vara framme 2, 3, 4. tiden eller något senare. Det är ju förenat med en hel del besvär, men kunde vi ju försöka. Lyckas det inte så vi får kontakt med varandra så beställer jag senare på e.m. och kommer det då säkert mot måndags morron sidan.. Tror mej nog då redan veta hur det blir, om jag slipper till H: fors eller inte. Chanserna äro nog inte alltför stora, genom att det också nu skall vara nån som jag är beroende av. D-son skall också näml. på loma i slutet av denna månad, så det kan hänga upp sej på den grunden. Men vi får hoppas det allra bästa. Roligt vore det att få resa dit. Framför allt att få vara tillsammans med dej där. Förstår att jag skulle komma att träffa en hel del bekanta där, då det ser ut att bli en alla tiders sammandragning av landets pingstfolk från norr till söder. Roligt vore det också att få träffa E.E.* och Pethrus. Du ska se så rar han är, Pethrus. Vore jag i Vasa då han är där så säkert skulle han komma och hälsa på till Englunds i Vesterviken. Slutar så igen för denna gång mina några rader och med de käraste hälsningar från din Din Egen Matti
* (E.E = kyrkosångaren Einar Ekberg, Pethrus = Levi Pethrus, Pingströrelsens ledare i Sverige.)
12.9.1943
Älskade efterlängtade
Tack för ditt brev som kom igår. På grund därav skall jag så här på söndags e.m. få ihop några rader. Har varit vaktchef i natt och på grund härav har jag sovit ganska minimalt. Vi har förrestent hela f.m. haft tjänst. Städning på området, det var näml. några högre fiskaler som var här och granskade och fann ett och annat att anmärka. Jag var där och tittade ett slag men for sedan hit upp, och efter det jag legat en stund på britsen kokte jag nypotatis åt K-Erik och mej. Han anlände igår e.m. från sin H: fors kommendering, nyter och glad efter att ha träffat sin Britt. Bad honom då han reste att titta upp till Bergstén, vilket han också gjorde. Fick mej tillsänd per omg. av Lasse en inbjudan till invignings-festen, vilken jag tänker visa åt Spåre då jag frågar. Kan ännu inte gå ihop med honom för är det för något för tidigt ännu och han kan hitta på att säga att vi skall se hur det blir längre fram. Skall vänta ännu några dagar. Du får nog veta hur det går genast, telegraferar åt dej resultatet ja eller nej. Tror nog att jag måste låna av mina tio dygn turpermission, men tänker tigga av Spåre resan extra.
Ifall att det nu går som jag tänkt så reser jag härifrån fredagen den 24:e och kommer jag till H: fors lördag e.m. nån gång 3-4 tiden. Hörde just att man är i H: fors 12,25 följande dag. Du kunde resa likaså fredagen den 24:e kl. 19,45 är det visst, och är du i H: fors nån timme före mej. Så skall vi ha lördag, söndag och måndag på oss. Jag måste näml. vara här den 2.10. då vi ha invigning av vår nya kantin, därför måste jag dela på loman.
Skall bli intressant att se hur detta avlöper. Skulle nog vara roligt men också nödvändigt för mej att få lite stärkande för själen, annars går det på tok. Hoppas nu bara att det lyckas för mej.
En sak som jag glömt. Har näml. lovat åt K-E-H att be dej köpa en lampa åt honom ifall att det finns ännu hos Teräs. Det är flere andra som önskade få också. Finge jag besvära min kära fru att sända 3 st. lampor väl inpackade, pengar skall jag sända per omg. så fort jag fått in. Sände med en ”chaffare” ett kg. socker, Murtonen heter han, en liten knatte. Har ett kg. till som jag fått genom byte av en som fått paket från Sverige. Dessutom borde jag få ett kg sparat tills jag kommer på loma, så ät du socker bara, nog finns det
Men inte var det de jag menade reta din nyfikenhet på, nej, nej, de ä nog sötare än socker, men inte sötningsmedel. Omöjligt att få i dessa tider, men möjligt för den som har förbindelser. Nu skall jag inte pina dej längre. Jag har inte saken ännu men har blivit lovad av en bekant som är på loma och hoppas jag att han hinner återvända innan jag far, och att han lyckats få åt mej - - - - - - - - ta de lugnt mami men har saken så många bokstäver som streckena äro. . . . int ä de väl nån som ä nyfiken, va?
Sitter och tittar ut genom fönsterrutan här och ser jag att det molnas rätt duktigt.. Det har varit uppehållsväder nu en lång tid ren, så vad skall det inte nu bli regn så småningom.Jobbade till sent i går kväll med en ny bur åt mina ägandes kaniner. De fem små har vuxit rätt duktigt redan. Tog mej för och lade in honan tillsammans med hanen just nu innan jag kom in, och är det underligt huru i flere fall alla hanar bär sej lika åt både fyrbenta och tvåbenta. Honan likaså på samma sätt lik andra honor. Att börja med ett litet passivt motstånd för att till slut ge med sej och ge sej. Snabbt går det också, 400 slag i minuten, och morrar han och låter om sej av tillfredsställelse då han fått vad han vill. Kommer ihåg vad Ellen sade vid åsynen av en parningslek, ja det är inte utan att man instämmer. Efter 28, 29de kommer det tillökning igen. När blir det vår tur? Allan har fått nu, eller rättare sagt, hans fru en liten flicka som troligen skall heta Carita.
Slutar nu för denna gång, regnet stänker mot rutan och mullrar det något.
Käraste hälsningar från din
Matti
13.9.43
Efterlängtade älskling
Dagen kryper sakta men säkert mot kväll. Har haft det lugnt och fridfullt hela dagen. Ingenting att jobba med. Låg just i min högsäng och halvsov utan att dock kunna sova. Tankarna rörde sig om dej min älskade raring. Huru underbart roligt det vore att få träffa dej nu snart igen. Såg mej redan i andanom möta dej vid tåget i H: fors, varefter vi tillsammans arm i armsökte upp ett lämpligt hotell där vi i lugn och ro finge ta igen oss efter resans strapatser. Där vi, du och jag, finge vara tillsammans och njuta av varandras sällskap. Riktigt påtagligt för en stund få ge och ta del av vår kärlek till varandra.
Kunde inte mera ge mej till tåls och vänta utan tog jag inbjudan som Lasse sänt mej från H:fors occh gick jag till Spåre. Visade honom papperet och frågade om han möjligen kunde ge mej några dygns permis. Han satt länge och läste papperet och frågade hur jag tänkt mej permisen, och när jag senast kommit från loma o.s.v. Kunde nog ha sagt att han skulle bevilja mej 3 d. som förskott på turpermis, men tänkte som så att vill han skänka mej tre dagar extra, för så mycket har jag bjudit till och passat hans främmande m.m. Dessutom har jag ingen möjlighet på den plats jag sitter att skaffa mej något dygn extra som andra kunna. Så tänkte jag men sade naturligtvis ingenting. Något avgörande svar gav han inte utan sade att han skulle fundera tillsammans med D-son om saken varefter jag i slutet på veckan skulle komma in med en anhållan skriftligt. Detta var ju ett halvt löfte, men tyckte jag att han inte var rigtigt med på saken.
Tror nog att jag får 3 d. som förskott på turpermissionen, men så har jag end-ast 7 d. kvar med resa och allt sedan att ta ut, om han nu inte skulle förbarma sej över en och skänka efter resdygnen.
Alltnog skulle han ut till det batteri som Davidsson är i idag, och har han redan farit. Ringde till D-son om saken och lovade han att göra vad han kunde för att lägga in ett gott ord för mej om saken. Det ärnågot spännande att se hur saken förlöper. I morgon borde jag nog veta något närmare huru det blir
Det är en annan sak som talar för H: fors också, näml. där finge vi vara hela tre dar tillsammans, lörd. sönd. och en del av måndagen. Hemma är du ju hela dagarna borta, och är det endast om kvällarna vi får vara tillsammans, resten får jag vara alena. Förstå mej rätt nu, nog vet jag att vi ingenting kan göra åt saken i detta fall. Du har ju din tjänst och det är jag glad över, du, vi, behöver ha det på detta sätt. Men det är ingenting trevligt att gå alena och tonta där hemma och du, käraste inte får vara tillsammans med mej hela tiden. Men detta kunna vi ju ingenting göra åt nu när tiden är sådan. Jag får så lov att finna mej i förhållandet, och gör det också, för, mami raring, jag älskar dej så. Skulle önska ha det på så sätt så att du inte behövde arbeta utan finge vara hemma med barnen. Så skall det nog bli nångång ännu, var så säker, bara detta förbannade krig tar slut nån gång och vi få återvända till våra civila värv. En hel evighet kan ju inte detta krigande pågå, det måste taga slut och det gör det också, . . . snart, på det ena eller andra sättet. Gud är vårt hopp att det skall sluta lyckligt för oss och vårt folk, detta får vi hoppas, trotts att det inte ser så ljust ut. Men han leder konungars hjärtan över vattenbäckar . . .
Ser att klockan går och måste jag sluta för denna gång. Hoppas nu bara att det skall lyckas så jag kommer loss härifrån till den 25e. Inte blir jag besviken om jag inte slipper, för kan jag sätta mej över förtreten, och också i detta fall tror jag att hur det än går är det nån djupare mening därmed, för tror jag att han styr också mina vägar efter sin vilja, det hoppas jag åtminstone.
Med käraste hälsningar och varm glödande längtan
Från din Egen älskade Matti
Älskade efterlängtade
Tack för ditt brev som kom igår. På grund därav skall jag så här på söndags e.m. få ihop några rader. Har varit vaktchef i natt och på grund härav har jag sovit ganska minimalt. Vi har förrestent hela f.m. haft tjänst. Städning på området, det var näml. några högre fiskaler som var här och granskade och fann ett och annat att anmärka. Jag var där och tittade ett slag men for sedan hit upp, och efter det jag legat en stund på britsen kokte jag nypotatis åt K-Erik och mej. Han anlände igår e.m. från sin H: fors kommendering, nyter och glad efter att ha träffat sin Britt. Bad honom då han reste att titta upp till Bergstén, vilket han också gjorde. Fick mej tillsänd per omg. av Lasse en inbjudan till invignings-festen, vilken jag tänker visa åt Spåre då jag frågar. Kan ännu inte gå ihop med honom för är det för något för tidigt ännu och han kan hitta på att säga att vi skall se hur det blir längre fram. Skall vänta ännu några dagar. Du får nog veta hur det går genast, telegraferar åt dej resultatet ja eller nej. Tror nog att jag måste låna av mina tio dygn turpermission, men tänker tigga av Spåre resan extra.
Ifall att det nu går som jag tänkt så reser jag härifrån fredagen den 24:e och kommer jag till H: fors lördag e.m. nån gång 3-4 tiden. Hörde just att man är i H: fors 12,25 följande dag. Du kunde resa likaså fredagen den 24:e kl. 19,45 är det visst, och är du i H: fors nån timme före mej. Så skall vi ha lördag, söndag och måndag på oss. Jag måste näml. vara här den 2.10. då vi ha invigning av vår nya kantin, därför måste jag dela på loman.
Skall bli intressant att se hur detta avlöper. Skulle nog vara roligt men också nödvändigt för mej att få lite stärkande för själen, annars går det på tok. Hoppas nu bara att det lyckas för mej.
En sak som jag glömt. Har näml. lovat åt K-E-H att be dej köpa en lampa åt honom ifall att det finns ännu hos Teräs. Det är flere andra som önskade få också. Finge jag besvära min kära fru att sända 3 st. lampor väl inpackade, pengar skall jag sända per omg. så fort jag fått in. Sände med en ”chaffare” ett kg. socker, Murtonen heter han, en liten knatte. Har ett kg. till som jag fått genom byte av en som fått paket från Sverige. Dessutom borde jag få ett kg sparat tills jag kommer på loma, så ät du socker bara, nog finns det
Men inte var det de jag menade reta din nyfikenhet på, nej, nej, de ä nog sötare än socker, men inte sötningsmedel. Omöjligt att få i dessa tider, men möjligt för den som har förbindelser. Nu skall jag inte pina dej längre. Jag har inte saken ännu men har blivit lovad av en bekant som är på loma och hoppas jag att han hinner återvända innan jag far, och att han lyckats få åt mej - - - - - - - - ta de lugnt mami men har saken så många bokstäver som streckena äro. . . . int ä de väl nån som ä nyfiken, va?
Sitter och tittar ut genom fönsterrutan här och ser jag att det molnas rätt duktigt.. Det har varit uppehållsväder nu en lång tid ren, så vad skall det inte nu bli regn så småningom.Jobbade till sent i går kväll med en ny bur åt mina ägandes kaniner. De fem små har vuxit rätt duktigt redan. Tog mej för och lade in honan tillsammans med hanen just nu innan jag kom in, och är det underligt huru i flere fall alla hanar bär sej lika åt både fyrbenta och tvåbenta. Honan likaså på samma sätt lik andra honor. Att börja med ett litet passivt motstånd för att till slut ge med sej och ge sej. Snabbt går det också, 400 slag i minuten, och morrar han och låter om sej av tillfredsställelse då han fått vad han vill. Kommer ihåg vad Ellen sade vid åsynen av en parningslek, ja det är inte utan att man instämmer. Efter 28, 29de kommer det tillökning igen. När blir det vår tur? Allan har fått nu, eller rättare sagt, hans fru en liten flicka som troligen skall heta Carita.
Slutar nu för denna gång, regnet stänker mot rutan och mullrar det något.
Käraste hälsningar från din
Matti
13.9.43
Efterlängtade älskling
Dagen kryper sakta men säkert mot kväll. Har haft det lugnt och fridfullt hela dagen. Ingenting att jobba med. Låg just i min högsäng och halvsov utan att dock kunna sova. Tankarna rörde sig om dej min älskade raring. Huru underbart roligt det vore att få träffa dej nu snart igen. Såg mej redan i andanom möta dej vid tåget i H: fors, varefter vi tillsammans arm i armsökte upp ett lämpligt hotell där vi i lugn och ro finge ta igen oss efter resans strapatser. Där vi, du och jag, finge vara tillsammans och njuta av varandras sällskap. Riktigt påtagligt för en stund få ge och ta del av vår kärlek till varandra.
Kunde inte mera ge mej till tåls och vänta utan tog jag inbjudan som Lasse sänt mej från H:fors occh gick jag till Spåre. Visade honom papperet och frågade om han möjligen kunde ge mej några dygns permis. Han satt länge och läste papperet och frågade hur jag tänkt mej permisen, och när jag senast kommit från loma o.s.v. Kunde nog ha sagt att han skulle bevilja mej 3 d. som förskott på turpermis, men tänkte som så att vill han skänka mej tre dagar extra, för så mycket har jag bjudit till och passat hans främmande m.m. Dessutom har jag ingen möjlighet på den plats jag sitter att skaffa mej något dygn extra som andra kunna. Så tänkte jag men sade naturligtvis ingenting. Något avgörande svar gav han inte utan sade att han skulle fundera tillsammans med D-son om saken varefter jag i slutet på veckan skulle komma in med en anhållan skriftligt. Detta var ju ett halvt löfte, men tyckte jag att han inte var rigtigt med på saken.
Tror nog att jag får 3 d. som förskott på turpermissionen, men så har jag end-ast 7 d. kvar med resa och allt sedan att ta ut, om han nu inte skulle förbarma sej över en och skänka efter resdygnen.
Alltnog skulle han ut till det batteri som Davidsson är i idag, och har han redan farit. Ringde till D-son om saken och lovade han att göra vad han kunde för att lägga in ett gott ord för mej om saken. Det ärnågot spännande att se hur saken förlöper. I morgon borde jag nog veta något närmare huru det blir
Det är en annan sak som talar för H: fors också, näml. där finge vi vara hela tre dar tillsammans, lörd. sönd. och en del av måndagen. Hemma är du ju hela dagarna borta, och är det endast om kvällarna vi får vara tillsammans, resten får jag vara alena. Förstå mej rätt nu, nog vet jag att vi ingenting kan göra åt saken i detta fall. Du har ju din tjänst och det är jag glad över, du, vi, behöver ha det på detta sätt. Men det är ingenting trevligt att gå alena och tonta där hemma och du, käraste inte får vara tillsammans med mej hela tiden. Men detta kunna vi ju ingenting göra åt nu när tiden är sådan. Jag får så lov att finna mej i förhållandet, och gör det också, för, mami raring, jag älskar dej så. Skulle önska ha det på så sätt så att du inte behövde arbeta utan finge vara hemma med barnen. Så skall det nog bli nångång ännu, var så säker, bara detta förbannade krig tar slut nån gång och vi få återvända till våra civila värv. En hel evighet kan ju inte detta krigande pågå, det måste taga slut och det gör det också, . . . snart, på det ena eller andra sättet. Gud är vårt hopp att det skall sluta lyckligt för oss och vårt folk, detta får vi hoppas, trotts att det inte ser så ljust ut. Men han leder konungars hjärtan över vattenbäckar . . .
Ser att klockan går och måste jag sluta för denna gång. Hoppas nu bara att det skall lyckas så jag kommer loss härifrån till den 25e. Inte blir jag besviken om jag inte slipper, för kan jag sätta mej över förtreten, och också i detta fall tror jag att hur det än går är det nån djupare mening därmed, för tror jag att han styr också mina vägar efter sin vilja, det hoppas jag åtminstone.
Med käraste hälsningar och varm glödande längtan
Från din Egen älskade Matti
V.vik 14/9 -43
tisdagkväll kl.23
Matti älskade,min egen kära lilla papi!
Lever mitt uppe i flyttningsbekymmer och blir det ett av de kortaste brev du nu fårsom aldrig nånsin. Ämnar bara skriva mitt hjärtas varma tack för brev som jag fått, samt lika varma hälsningar i tusental. Klockan är mycket som du ser och borde jag egentligen krypa huvudstupa i säng. Kom sent hem efter att ha varit och tagit en överblick på den nya bodan och tjänsten jag skall tillträda i morron bitti. Och skall jag upp lite tidigare än vanligt i morgon för att hinna inventera lagret av de reglementerade varorna i den affär jag lämnar. Dessutom har jag nu suttit och räknat kuponger hela kvällen sen jag kom hem för att ha allting klart, så du må tro jag är inte så lite trött där jag nu sitter.
Bekymmersamt igen innan man åter kommer sej in på ett nytt ställe. Misstänker nog att jag börjar längta tillbaka till lugnet och friden på Skolhusgatan, men blir det på så sätt bättre att jag inte behöver vara allena utan blir vi två där, så det hänger inte opp sej ifall an sku råka måsta vara borta någon dag, äventuellt.
Nej nu är det nog bäst att jag slutar. Väntar alltså att du ringer på söndagen, bara det nu ville höras riktigt bra. Har sångövning i morgon kväll igen, ock skulle vi igen ha en liten privat övning också. Vi sjöng ju vår trio på söndagkvällsmötet, och var den riktigt vacker. Nu ska vi igen öva en annan, och är det så roligt och med mycket större intresse man sjunger nu, sen vi fått Mikaelsen som spelar
Käraste hälsn. från Mattis egen Alice
V: vik den 16/9 -43
Min egen älskade!
Så glad jag blev när jag kom hem i kväll och fann redan då brevet väntande på mej. Det har nästan varit som om jag varken i tankar ord eller gärningar skulle haft någon tid över alls för min älskade herre och man, dessa av arbete- och bekymmersfyllda dagar. I dag i syn-nerhet ha vi haft det riktigt livligt, och ha vi fått gno hela dagen från mor-gon till kvällen, så man var nog inte så lite trött när vi fick stänga för dagen och cykla hemåt. Annars känner jag nog på mej att jag kommer att trivas bättre, tror jag, än på andra stället bara jag nu riktigt hinner komma i form och i gång där, och vilar ju allting likasom tyngre över en i början så länge man är ovan med allt, och tar man det kanhända mera bekymmer-samt än man sku behöva.
Jo, som du hör så har du inte alls existerat i mina tankar dessa dagar, och sovde jag visst också drömlös som en stock hela sista natt. Så helt upptagen har jag varit utav allt bekymmer ända till i kväll, men märkte jag då när jag kom hem huru längtan efter dej åter växte fram där inifrån mitt eget hjärta och drömde jag då att jag hade riktigt ”drygt” efter dej. Och var det ju riktigt väl att jag fick ditt brev, utan att behöva vänta så fick jag i någon mån min längtan stillad tack vare raderna och hälsningarna från min älskade.
Tusen tack därför , men käraste, inte visste jag att du kunde vara så hjärtlöst retsam. Huru nänns du? Vet du, det kliade i fingrarna och överallt efter att fått ruska om dej ordentligt, riktigt eftertryckligt fått ruska sanningen ur dej. Kan du inte säga åtminstone vad det börjar på, det där streckade ordet, ty hur jag än försöker anstränga hjärnsystemet nu har jag inte den ringaste aning om vad det kan vara. Och skriver du sen, till ännu på ett sådant sätt ungefär som om man skulle sätta sej med en korvbit ovanför nosen på en katt och sen rycker undan den just medsamma som man tror sej få den. Att du bara kan, men i alla händelser är det nog roligare att inte veta, och har jag inte så mycket som skymten av en aning om vad det kan vara. Hemskt spännande!
Få se nu hur det blir med H: forsresan. Hur som helst kan jag nog inte resa förrän lördag morgon härifrån, huru gärna jag än ville ställa om det och fått vara lördagen där. Ser du, det är det där Pethrus-besöket här på fredag kväll som är det avgörande. Det blir, förstår du, möte på stadshuset då, och har vi övat såväl trio som strängbandssånger, de senare också för vars skull jag inte kan svika dem här. Kan nog inte göra det nu när vi övat och övat, allt med tanke på det mötet, och, förstår du, det skulle det bli ett streck i hela sångprogrammet som i det närmaste är uppgjort. Så vi få väl så lov att försaka se några timmarnaför den skull, och skall det bli roligt att få bli välkomnad av sin herre och man där på station ----- om det nu sen blir.
Till dess
De käraste hälsn. sänder
Din egen Mami!
Lyssna till Alices solosång nedan!
tisdagkväll kl.23
Matti älskade,min egen kära lilla papi!
Lever mitt uppe i flyttningsbekymmer och blir det ett av de kortaste brev du nu fårsom aldrig nånsin. Ämnar bara skriva mitt hjärtas varma tack för brev som jag fått, samt lika varma hälsningar i tusental. Klockan är mycket som du ser och borde jag egentligen krypa huvudstupa i säng. Kom sent hem efter att ha varit och tagit en överblick på den nya bodan och tjänsten jag skall tillträda i morron bitti. Och skall jag upp lite tidigare än vanligt i morgon för att hinna inventera lagret av de reglementerade varorna i den affär jag lämnar. Dessutom har jag nu suttit och räknat kuponger hela kvällen sen jag kom hem för att ha allting klart, så du må tro jag är inte så lite trött där jag nu sitter.
Bekymmersamt igen innan man åter kommer sej in på ett nytt ställe. Misstänker nog att jag börjar längta tillbaka till lugnet och friden på Skolhusgatan, men blir det på så sätt bättre att jag inte behöver vara allena utan blir vi två där, så det hänger inte opp sej ifall an sku råka måsta vara borta någon dag, äventuellt.
Nej nu är det nog bäst att jag slutar. Väntar alltså att du ringer på söndagen, bara det nu ville höras riktigt bra. Har sångövning i morgon kväll igen, ock skulle vi igen ha en liten privat övning också. Vi sjöng ju vår trio på söndagkvällsmötet, och var den riktigt vacker. Nu ska vi igen öva en annan, och är det så roligt och med mycket större intresse man sjunger nu, sen vi fått Mikaelsen som spelar
Käraste hälsn. från Mattis egen Alice
V: vik den 16/9 -43
Min egen älskade!
Så glad jag blev när jag kom hem i kväll och fann redan då brevet väntande på mej. Det har nästan varit som om jag varken i tankar ord eller gärningar skulle haft någon tid över alls för min älskade herre och man, dessa av arbete- och bekymmersfyllda dagar. I dag i syn-nerhet ha vi haft det riktigt livligt, och ha vi fått gno hela dagen från mor-gon till kvällen, så man var nog inte så lite trött när vi fick stänga för dagen och cykla hemåt. Annars känner jag nog på mej att jag kommer att trivas bättre, tror jag, än på andra stället bara jag nu riktigt hinner komma i form och i gång där, och vilar ju allting likasom tyngre över en i början så länge man är ovan med allt, och tar man det kanhända mera bekymmer-samt än man sku behöva.
Jo, som du hör så har du inte alls existerat i mina tankar dessa dagar, och sovde jag visst också drömlös som en stock hela sista natt. Så helt upptagen har jag varit utav allt bekymmer ända till i kväll, men märkte jag då när jag kom hem huru längtan efter dej åter växte fram där inifrån mitt eget hjärta och drömde jag då att jag hade riktigt ”drygt” efter dej. Och var det ju riktigt väl att jag fick ditt brev, utan att behöva vänta så fick jag i någon mån min längtan stillad tack vare raderna och hälsningarna från min älskade.
Tusen tack därför , men käraste, inte visste jag att du kunde vara så hjärtlöst retsam. Huru nänns du? Vet du, det kliade i fingrarna och överallt efter att fått ruska om dej ordentligt, riktigt eftertryckligt fått ruska sanningen ur dej. Kan du inte säga åtminstone vad det börjar på, det där streckade ordet, ty hur jag än försöker anstränga hjärnsystemet nu har jag inte den ringaste aning om vad det kan vara. Och skriver du sen, till ännu på ett sådant sätt ungefär som om man skulle sätta sej med en korvbit ovanför nosen på en katt och sen rycker undan den just medsamma som man tror sej få den. Att du bara kan, men i alla händelser är det nog roligare att inte veta, och har jag inte så mycket som skymten av en aning om vad det kan vara. Hemskt spännande!
Få se nu hur det blir med H: forsresan. Hur som helst kan jag nog inte resa förrän lördag morgon härifrån, huru gärna jag än ville ställa om det och fått vara lördagen där. Ser du, det är det där Pethrus-besöket här på fredag kväll som är det avgörande. Det blir, förstår du, möte på stadshuset då, och har vi övat såväl trio som strängbandssånger, de senare också för vars skull jag inte kan svika dem här. Kan nog inte göra det nu när vi övat och övat, allt med tanke på det mötet, och, förstår du, det skulle det bli ett streck i hela sångprogrammet som i det närmaste är uppgjort. Så vi få väl så lov att försaka se några timmarnaför den skull, och skall det bli roligt att få bli välkomnad av sin herre och man där på station ----- om det nu sen blir.
Till dess
De käraste hälsn. sänder
Din egen Mami!
Lyssna till Alices solosång nedan!
RSS Feed
