Karjalan Kaunas 20/5 1942
Kära Alice, Frid – trots i början av brevet en aning stridigt.
För att jag nu inte fick något brev ikväll skall jag skriva några rader – allt vad du viljen att människorna skola göra eder, det gören i och dem. Nej min kära Lisen, inte för att jag är bortskämd, men nog kan du faktiskt kosta på dej ett brev till i veckan, att få två brev i veckan är nog för litet åtminstone när man är nyförlovad.
Dom andra pojkarna får ett varje dag, och undra på smått huru det riktigt är med vårt förhållande. Inte för att det är beroende på brevena, det menar jag inte, men det vet du av dej själv att det är roligt att få brev, och säger du nog till så fort du får vänta nån dag på brev. För mej är det åtminstone på det sättet, om det råkar gå mer är två dar utan att jag skriver så blir jag så orolig. Nu måste du förstå mej rätt älskade lilla vännen, men vet du, det gör så ont inombords inom mej utav längan efter dej, också hopplöst länge är det tills vi får vara tillsammans igen, så man vågar inte ens tänka på tanken. Allting är här i vardande nu efter Kraemers avresa. Den nya kommendören har hållit sej ganska lugn, åtminstone första dagen. Men vi har nu fått en förberedande order om flyttning, och skall vi flytta tillsammans med de andra i stabsbatteri, ca 3 km härifrån framåt och 1 km in på ryska sidan. I morgon ska vi, Biskop och jag fara och titta på platsen där vi till att börja med ska slå upp 3 stycken pafftält, i vilka vi nog kommer att placera vår fina hälla och stekugn.
Jaså Saga har rest nu till Stockholm. Artikeln jag skulle sända henne har jag nog färdigskriven, men vågar jag inte sända in den ännu. Jag skall först vid tillfälle renskriva den och omforma den en smula, förrän jag låter den gå vidare.
Angående hennes 60 kr så gissade jag nog att det skulle gå på det sättet för henne och det sade jag också åt henne. Det var ju bra för mej att Pethrus svarade, annars hade jag nog fått serverat några fiskar varma. Hon lovade skriva åt mej så fort hon fick svar, men ingenting. Man förstår nog att hon hade fullt upp dagarna innan, och duktigt av henne var det att komma iväg.
Hönorna har börjat värpa åtminstone en, Stalina. Var borta hela dagen igår, och sörjde jag henne redan som soppmat i de finska pionjärernas gryta. Det harmade oss nog ordentligt, då vi tänkte på hur det hade smakat att äta henne själva. Men så idag morse går hon och spatserar så kavat här utanför korsudörren.
Jag sprang fast henne genast, och lade henne tillsammans med dom andra, hon värper nämligen hon också, och gissade jag att hade hon lagt ägg bakom en buske och har hon legat och ruvat. Idag har jag nog gått och sökt hennes gömställe utan att hitta. Det är roligt att se hennes majestät ilag med dom andra. Hon härskar nog egenmäktigt och ger dom andra ett tjuvnyp om dom kommer nära. Gamal är äldst menar hon. Kapten Spåre har köpt av Kraemer de tre som var hans, och anhöll jag att få sköta dom. Idag då han var här gav jag honom första ägget.
Det blev mest om höns detta brev. Ta nu inte för allvarligt det jag skrev i början, men om du har mej kär skriver du nog 4 brev i veckan. Vad menar han nu riktigt frågar du dej------ om man riktigt skulle förstå sej på den oluggade kanaljen, men var lugn kickan lilla, det tar tid, 30 år brukar dom visst räkna med, kriget det 30 åriga kriget menar jag.
Ja hälsa nu svågrar och svägerskor så många dom finns, för övrigt vänner och ovänner. Mest är du hälsad och ihågkommen, höll på och glömma att jag av dom två första äggen vi fick vispade ihop till en sockerkaka och vågar jag säga att ”he bäter int na mytje fråssa he.” Skicka mej vid tillfälle bakpulver och bittermandelolja + något enkelt och fint kakrecept utan grädde. Ja hej tå säger dom på lande.
Pussar och kramar din egen oluggade krabat Matti
När slutet är gott är allting gott,tycker åtminstone densamme!
Kära Alice, Frid – trots i början av brevet en aning stridigt.
För att jag nu inte fick något brev ikväll skall jag skriva några rader – allt vad du viljen att människorna skola göra eder, det gören i och dem. Nej min kära Lisen, inte för att jag är bortskämd, men nog kan du faktiskt kosta på dej ett brev till i veckan, att få två brev i veckan är nog för litet åtminstone när man är nyförlovad.
Dom andra pojkarna får ett varje dag, och undra på smått huru det riktigt är med vårt förhållande. Inte för att det är beroende på brevena, det menar jag inte, men det vet du av dej själv att det är roligt att få brev, och säger du nog till så fort du får vänta nån dag på brev. För mej är det åtminstone på det sättet, om det råkar gå mer är två dar utan att jag skriver så blir jag så orolig. Nu måste du förstå mej rätt älskade lilla vännen, men vet du, det gör så ont inombords inom mej utav längan efter dej, också hopplöst länge är det tills vi får vara tillsammans igen, så man vågar inte ens tänka på tanken. Allting är här i vardande nu efter Kraemers avresa. Den nya kommendören har hållit sej ganska lugn, åtminstone första dagen. Men vi har nu fått en förberedande order om flyttning, och skall vi flytta tillsammans med de andra i stabsbatteri, ca 3 km härifrån framåt och 1 km in på ryska sidan. I morgon ska vi, Biskop och jag fara och titta på platsen där vi till att börja med ska slå upp 3 stycken pafftält, i vilka vi nog kommer att placera vår fina hälla och stekugn.
Jaså Saga har rest nu till Stockholm. Artikeln jag skulle sända henne har jag nog färdigskriven, men vågar jag inte sända in den ännu. Jag skall först vid tillfälle renskriva den och omforma den en smula, förrän jag låter den gå vidare.
Angående hennes 60 kr så gissade jag nog att det skulle gå på det sättet för henne och det sade jag också åt henne. Det var ju bra för mej att Pethrus svarade, annars hade jag nog fått serverat några fiskar varma. Hon lovade skriva åt mej så fort hon fick svar, men ingenting. Man förstår nog att hon hade fullt upp dagarna innan, och duktigt av henne var det att komma iväg.
Hönorna har börjat värpa åtminstone en, Stalina. Var borta hela dagen igår, och sörjde jag henne redan som soppmat i de finska pionjärernas gryta. Det harmade oss nog ordentligt, då vi tänkte på hur det hade smakat att äta henne själva. Men så idag morse går hon och spatserar så kavat här utanför korsudörren.
Jag sprang fast henne genast, och lade henne tillsammans med dom andra, hon värper nämligen hon också, och gissade jag att hade hon lagt ägg bakom en buske och har hon legat och ruvat. Idag har jag nog gått och sökt hennes gömställe utan att hitta. Det är roligt att se hennes majestät ilag med dom andra. Hon härskar nog egenmäktigt och ger dom andra ett tjuvnyp om dom kommer nära. Gamal är äldst menar hon. Kapten Spåre har köpt av Kraemer de tre som var hans, och anhöll jag att få sköta dom. Idag då han var här gav jag honom första ägget.
Det blev mest om höns detta brev. Ta nu inte för allvarligt det jag skrev i början, men om du har mej kär skriver du nog 4 brev i veckan. Vad menar han nu riktigt frågar du dej------ om man riktigt skulle förstå sej på den oluggade kanaljen, men var lugn kickan lilla, det tar tid, 30 år brukar dom visst räkna med, kriget det 30 åriga kriget menar jag.
Ja hälsa nu svågrar och svägerskor så många dom finns, för övrigt vänner och ovänner. Mest är du hälsad och ihågkommen, höll på och glömma att jag av dom två första äggen vi fick vispade ihop till en sockerkaka och vågar jag säga att ”he bäter int na mytje fråssa he.” Skicka mej vid tillfälle bakpulver och bittermandelolja + något enkelt och fint kakrecept utan grädde. Ja hej tå säger dom på lande.
Pussar och kramar din egen oluggade krabat Matti
När slutet är gott är allting gott,tycker åtminstone densamme!
Västervik den 21/5 1942
Älskade Matti! Frid!
Tog mej en extra ledig dag varför jag varit hem hela dagen, men har jag inte gjort ett dyft för egen räkning utav allt det jag hade tänkt mej. Märkte att jag inte alls följt med min tid, trodde att vi hade en hel vecka kvar till pingsten, men lär det vara om söndag redan, och har jag suttit och dunkat i vävstolen hela dagen, för att slippa ha den att stå här längre. Det går ju så långsamt med våren, pingst redan och dock ser man knappast aningen av grön skiftning på marken, och björkarnas mössöron har ju ännu inte orkat slå ut.
Här har dom annars jobbat på och haft brått med åkerarbetet under veckans lopp. Georg har ju varit här också, Bertel har skött harvningen per traktor (för övrigt för hela byn tror jag nästan), och farsgubben har knallat och sått vartefter, och tror jag det börjar bli färdigt så småningom. Kommer det nu bara regn sol och värme, så kanske det blir sommar också i år. Tomatplantorna dom växer och frodas, tack vare Ragnhilds trogna omsorg, och frossar hon redan i andanom i tanken på kommande rika skördar. Rika ja, då kanske man kan komma åt att knycka ett och annat nu och då ska vi hoppas.
Har just suttit och haft ett mer ingående studium av vår almanack, pga olika förslag för ”dagen”. Jag fick ju ditt brev igår med planer och förslag på den 21/6, och förstår jag att du då ännu inte fått mitt, där jag nämnde om den 14/6 och sen den 5 juli. Hur jag nu tänkt och reflekterat hit och dit så tycker jag nog också för min del att ditt förslag är bäst, och ska jag försöka höra med Gustavsson som det inte går att ordna så. Det kan ju hända att det ginge an att få lokalen, men han kanske lovat bort sej, och det va de han tänkte på när han gav sitt förslag. Det där ska jag nu ta reda på så fort som möjligt, men i så fall då sku ni ju måsta få någon annan, vilket jag förstår inte vore dej emot. Minns jag inte fel var det tal om att Samuel skulle söderut midsommartiden, och sådana gubbar som Andström är väl upptagen långt i förväg, och var får man tag i honom?
Skall försöka höra om lokalen nu till först, så vet jag väl mera till nästa gång. Att tänka sej den 14 tycker jag blir för jäktigt, för övrigt permissen, får du den när du vill eller? Hur blir det sen med den saken?
Många hälsningar Din Lisen Många hälsningar och tack till den Filuren Jukka.
Älskade Matti! Frid!
Tog mej en extra ledig dag varför jag varit hem hela dagen, men har jag inte gjort ett dyft för egen räkning utav allt det jag hade tänkt mej. Märkte att jag inte alls följt med min tid, trodde att vi hade en hel vecka kvar till pingsten, men lär det vara om söndag redan, och har jag suttit och dunkat i vävstolen hela dagen, för att slippa ha den att stå här längre. Det går ju så långsamt med våren, pingst redan och dock ser man knappast aningen av grön skiftning på marken, och björkarnas mössöron har ju ännu inte orkat slå ut.
Här har dom annars jobbat på och haft brått med åkerarbetet under veckans lopp. Georg har ju varit här också, Bertel har skött harvningen per traktor (för övrigt för hela byn tror jag nästan), och farsgubben har knallat och sått vartefter, och tror jag det börjar bli färdigt så småningom. Kommer det nu bara regn sol och värme, så kanske det blir sommar också i år. Tomatplantorna dom växer och frodas, tack vare Ragnhilds trogna omsorg, och frossar hon redan i andanom i tanken på kommande rika skördar. Rika ja, då kanske man kan komma åt att knycka ett och annat nu och då ska vi hoppas.
Har just suttit och haft ett mer ingående studium av vår almanack, pga olika förslag för ”dagen”. Jag fick ju ditt brev igår med planer och förslag på den 21/6, och förstår jag att du då ännu inte fått mitt, där jag nämnde om den 14/6 och sen den 5 juli. Hur jag nu tänkt och reflekterat hit och dit så tycker jag nog också för min del att ditt förslag är bäst, och ska jag försöka höra med Gustavsson som det inte går att ordna så. Det kan ju hända att det ginge an att få lokalen, men han kanske lovat bort sej, och det va de han tänkte på när han gav sitt förslag. Det där ska jag nu ta reda på så fort som möjligt, men i så fall då sku ni ju måsta få någon annan, vilket jag förstår inte vore dej emot. Minns jag inte fel var det tal om att Samuel skulle söderut midsommartiden, och sådana gubbar som Andström är väl upptagen långt i förväg, och var får man tag i honom?
Skall försöka höra om lokalen nu till först, så vet jag väl mera till nästa gång. Att tänka sej den 14 tycker jag blir för jäktigt, för övrigt permissen, får du den när du vill eller? Hur blir det sen med den saken?
Många hälsningar Din Lisen Många hälsningar och tack till den Filuren Jukka.
Brändö den 25/5
Tjära du (älskade)
Sol ute sol inne, sol i hjärta sol i sinne! Äntligen sommar, strålande vackert pingstväder, och sätter det ju sin prägel på en det ljuvliga vädret, så det är nog nästan, säger nästan med sanningen överensstämmande också det sista i det första här ovanför, fast det kan ju hända i fortsättningen när jag öser ur mitt hjärta, du tvivlar därpå, men ser du, det är bara sådana där småa moln, värme-moln som seglar på sommarhimlen du veit.,!
Antar det är bäst att jag såhär mesamma på färsk gärning, avverkar en några rader, som tack för brevet, inklusive grälorna, den överhalningen man helt oförskyllt fick över sej idag. Det är pingstannandagen, har varit i arbete och tänkte att jag skulle ha farit direkt till förmiddagsmötet, men kom det där brevet och korsade mina planer, dvs jag är väl så tvungen att skriva en några rader, och sitter jag nu här i Brändö. Vet du det var nästan-åt att jag vid läsningen av desamma så smått småpratade med mej själv och vid tanken på det kommande ”30-åriga” sa: ”Du Lisen, kanske var det ändå dumt av dej att inte be om att få det omtalade brevet, diagnosen på din blivande herre och man, och är det väl nog så att du nog inte känner honom såväl som-----------------
Förlåt Matti, jag är dum, men är det nog inte meningen. Det är nog bara så att det är så underbart ljuvligt väder och ja, det ena med det andra, sku du bara vara hemma sku jag ju slippa hela eländet att skriva ner mina dumheter.
På tal om brev ska jag trösta dej med, ” Hé val no värr än”! Förrästen finns det nog sådana som är latare än mej, som inte bara är nyförlovad, utan nygifta till och med. Kanske är det släktfel, eller kanske blir det så då, vad vet jag? Annars tycker jag att jag varit ganska normal vad den saken anbelangar, trots sol och sommar, vår och grönska, fågelsång och annan sång, ” våra vänner” flickornas förtjusning som återigen i tusental översvämmar vår goda stad. Har nog försökt spärra upp korpgluggarna, för att om möjligt upptäcka min gamla förtjusning, men förgäves. Så förvånas nu inte allt för mycket, ifall det nu händelsevis sku komma något brev på slarv. Ser du, jag menar, tiden går, bekymrena växa för varje dag, får se huru det går med den 21, om jag alls hinner med, jag menar om jag får, ska jag kanske försöka mitt bästa. På tal om den 21 var jag o talade med Gustavsson, då kvällen efter jag skrev mitt senaste, och var det nog som jag tänkte. Lokalen är nog till disposition, men hade han lovat sej till Bergö den dagen. Läste mellan raderna att han ogärna, dvs han ville gärna få det ordnat så att han finge vara med, varför han skulle försöka få det omsvängt med möte till Bergö den 14.
Väntade att det skulle vara någon därifrån på konferensen och fått det ordnat meddetsamma, men tror jag knappt jag sett någon. Annars är det mycket folk, tack vare det gynnsamma vädret, och gott hade vi det igår. Malmberg är här och få vi stå i och sjunga rätt så duktigt, omväxlande solo, duett och ska vi försöka oss på trio idag. Isak. Lulle och jag, sången, ”jag är en främling” får se hur det går.
Ska sluta nu, men tack ska du ha än en gång för brevet med gräln och allt. Kände det alldeles som ett sådant där värmemoln jag skrev om med sol bakom, och kanske jag skall till slut bekänna, att det nog var min tanke och mening att skriva nu ändå, oberoende av om det kommit brev eller ej, så de så. Med hopp om att du i fortsättningen praktiserar orden, ”Allt vad i viljen….
Sänder jag dej i tanken en extra kram från Din Lisen.
Ps. Slutet gott allting gott! Det var förstås kakan du såg i andanom som gjorde slutet gott. Receptet anländer väl i sinom tid från Densamma!
Tjära du (älskade)
Sol ute sol inne, sol i hjärta sol i sinne! Äntligen sommar, strålande vackert pingstväder, och sätter det ju sin prägel på en det ljuvliga vädret, så det är nog nästan, säger nästan med sanningen överensstämmande också det sista i det första här ovanför, fast det kan ju hända i fortsättningen när jag öser ur mitt hjärta, du tvivlar därpå, men ser du, det är bara sådana där småa moln, värme-moln som seglar på sommarhimlen du veit.,!
Antar det är bäst att jag såhär mesamma på färsk gärning, avverkar en några rader, som tack för brevet, inklusive grälorna, den överhalningen man helt oförskyllt fick över sej idag. Det är pingstannandagen, har varit i arbete och tänkte att jag skulle ha farit direkt till förmiddagsmötet, men kom det där brevet och korsade mina planer, dvs jag är väl så tvungen att skriva en några rader, och sitter jag nu här i Brändö. Vet du det var nästan-åt att jag vid läsningen av desamma så smått småpratade med mej själv och vid tanken på det kommande ”30-åriga” sa: ”Du Lisen, kanske var det ändå dumt av dej att inte be om att få det omtalade brevet, diagnosen på din blivande herre och man, och är det väl nog så att du nog inte känner honom såväl som-----------------
Förlåt Matti, jag är dum, men är det nog inte meningen. Det är nog bara så att det är så underbart ljuvligt väder och ja, det ena med det andra, sku du bara vara hemma sku jag ju slippa hela eländet att skriva ner mina dumheter.
På tal om brev ska jag trösta dej med, ” Hé val no värr än”! Förrästen finns det nog sådana som är latare än mej, som inte bara är nyförlovad, utan nygifta till och med. Kanske är det släktfel, eller kanske blir det så då, vad vet jag? Annars tycker jag att jag varit ganska normal vad den saken anbelangar, trots sol och sommar, vår och grönska, fågelsång och annan sång, ” våra vänner” flickornas förtjusning som återigen i tusental översvämmar vår goda stad. Har nog försökt spärra upp korpgluggarna, för att om möjligt upptäcka min gamla förtjusning, men förgäves. Så förvånas nu inte allt för mycket, ifall det nu händelsevis sku komma något brev på slarv. Ser du, jag menar, tiden går, bekymrena växa för varje dag, får se huru det går med den 21, om jag alls hinner med, jag menar om jag får, ska jag kanske försöka mitt bästa. På tal om den 21 var jag o talade med Gustavsson, då kvällen efter jag skrev mitt senaste, och var det nog som jag tänkte. Lokalen är nog till disposition, men hade han lovat sej till Bergö den dagen. Läste mellan raderna att han ogärna, dvs han ville gärna få det ordnat så att han finge vara med, varför han skulle försöka få det omsvängt med möte till Bergö den 14.
Väntade att det skulle vara någon därifrån på konferensen och fått det ordnat meddetsamma, men tror jag knappt jag sett någon. Annars är det mycket folk, tack vare det gynnsamma vädret, och gott hade vi det igår. Malmberg är här och få vi stå i och sjunga rätt så duktigt, omväxlande solo, duett och ska vi försöka oss på trio idag. Isak. Lulle och jag, sången, ”jag är en främling” får se hur det går.
Ska sluta nu, men tack ska du ha än en gång för brevet med gräln och allt. Kände det alldeles som ett sådant där värmemoln jag skrev om med sol bakom, och kanske jag skall till slut bekänna, att det nog var min tanke och mening att skriva nu ändå, oberoende av om det kommit brev eller ej, så de så. Med hopp om att du i fortsättningen praktiserar orden, ”Allt vad i viljen….
Sänder jag dej i tanken en extra kram från Din Lisen.
Ps. Slutet gott allting gott! Det var förstås kakan du såg i andanom som gjorde slutet gott. Receptet anländer väl i sinom tid från Densamma!
Karjalan Kaunas 27. 5. 1942
Käraste kissen min. Frid.
Sitter som bäst i ett tygtält och är klockan kvart före tre på natten. Skall egentligen fungera som ett slags lägervakt och borde jag spatsera därute med gevär på axeln. Men är det inte precis i min smak, att så där krigiskt gå omkring och vanka. Vi har nu brutit upp från vårt vinteride, och har vi flyttat på oss en aning en par tre km framåt. Nästan hela stabsbatteri ligger här, med undantag för förrättningstruppen. De andra grupperna håller på och timra åt sej timmerkojor. Vi för vår del ska bo i pafftält. Jag har nu fått fungera som byggmästare de senaste dagarna, och hålla vi nu på med det andra tältet. Det är såtillvida färdigt så vi har murarn som murar in en häll åt oss med stekugn, det blir rätt så snyggt att bo i, åtminstone på sommaren. Den nya kommendören har flyttat in i sitt tält, det blev nog färdigt på utsatt tid, men flyttade han in först igår och sover han nu första natten i tältet. Natten har varit ganska bullersam och har det dundrat i ett. Man är en aning ovan vid oljudet nu igen, då det är så länge sen man haft att skaffa med detsamma. Nu just kan jag höra ett maskingevärsknatter därframme vid linjerna, men så länge vi inte behöver vara rädda för artilleriet är det ingen fara för oss, men man är ju ingen dag säker, när man har fått höra ljudet av granater igen, men ”Blott en dag---------”
Ringde hem igår morse och talade med bland annat Ruth. Jag hörde allt vad dom sade, men hade dom svårt att höra mej. Ruth frågade om jag skulle ha svarta skor eller lackskor, och sade jag att det skall vara lack. Kostym har jag också arrangerat om, det blir bäst på så sätt. Svårt är det att få någon uniform som man kunde viga sej i, så jag har nu kommit till den slutsatsen att jag skall vara civil. Som av ovanstående synes att man rustar sej till högtid, och dagen är inte till synes så avlägsen, om inget oförutsett inträffar och Gud vill. Fick paketet idag. Eller rättare sagt 26.5, tusen tack skall du ha för allt. Smöret var bäst av allt, det sjöng på sista versen för mej. För all del nog var det bra alltsammans, rak-penseln i all synnerhet den var alla tiders. Men du, vore det inte möjligt att få tag i en tvål, nu får jag så lov att hålla mej till Bäckman och låna av honom, och det är nu inget vidare trevligt.
Hade brev av Rodney häromdagen och mådde han bra. Fick igår en massa sånghäften från Taborförlaget av Bergsten, gratis. Han ä ju inkallad Lasse.
Slutar nu för denna gång kl går mot fyra och måste man blunda ännu en stund, innan dagen begynner. Om dagen i mitt arbete är du uti mitt sinn, om natten när jag sover är du uti min dröm----------
Käraste hälsningar, puss och kram din Egen
Matti
Käraste kissen min. Frid.
Sitter som bäst i ett tygtält och är klockan kvart före tre på natten. Skall egentligen fungera som ett slags lägervakt och borde jag spatsera därute med gevär på axeln. Men är det inte precis i min smak, att så där krigiskt gå omkring och vanka. Vi har nu brutit upp från vårt vinteride, och har vi flyttat på oss en aning en par tre km framåt. Nästan hela stabsbatteri ligger här, med undantag för förrättningstruppen. De andra grupperna håller på och timra åt sej timmerkojor. Vi för vår del ska bo i pafftält. Jag har nu fått fungera som byggmästare de senaste dagarna, och hålla vi nu på med det andra tältet. Det är såtillvida färdigt så vi har murarn som murar in en häll åt oss med stekugn, det blir rätt så snyggt att bo i, åtminstone på sommaren. Den nya kommendören har flyttat in i sitt tält, det blev nog färdigt på utsatt tid, men flyttade han in först igår och sover han nu första natten i tältet. Natten har varit ganska bullersam och har det dundrat i ett. Man är en aning ovan vid oljudet nu igen, då det är så länge sen man haft att skaffa med detsamma. Nu just kan jag höra ett maskingevärsknatter därframme vid linjerna, men så länge vi inte behöver vara rädda för artilleriet är det ingen fara för oss, men man är ju ingen dag säker, när man har fått höra ljudet av granater igen, men ”Blott en dag---------”
Ringde hem igår morse och talade med bland annat Ruth. Jag hörde allt vad dom sade, men hade dom svårt att höra mej. Ruth frågade om jag skulle ha svarta skor eller lackskor, och sade jag att det skall vara lack. Kostym har jag också arrangerat om, det blir bäst på så sätt. Svårt är det att få någon uniform som man kunde viga sej i, så jag har nu kommit till den slutsatsen att jag skall vara civil. Som av ovanstående synes att man rustar sej till högtid, och dagen är inte till synes så avlägsen, om inget oförutsett inträffar och Gud vill. Fick paketet idag. Eller rättare sagt 26.5, tusen tack skall du ha för allt. Smöret var bäst av allt, det sjöng på sista versen för mej. För all del nog var det bra alltsammans, rak-penseln i all synnerhet den var alla tiders. Men du, vore det inte möjligt att få tag i en tvål, nu får jag så lov att hålla mej till Bäckman och låna av honom, och det är nu inget vidare trevligt.
Hade brev av Rodney häromdagen och mådde han bra. Fick igår en massa sånghäften från Taborförlaget av Bergsten, gratis. Han ä ju inkallad Lasse.
Slutar nu för denna gång kl går mot fyra och måste man blunda ännu en stund, innan dagen begynner. Om dagen i mitt arbete är du uti mitt sinn, om natten när jag sover är du uti min dröm----------
Käraste hälsningar, puss och kram din Egen
Matti
Västervik den 28. 5 – 42
Min Egen! Frid!
Hur var det nu det stod skrivet? Har du glömt det du skrev en gång inte så länge sen. Läste jag vill jag minnas en mening som började ungefär såhär: ” Om du är kääär.” Fortsättningen, ja det åtföljdes sedan av någon sorts måttstock över den s. k kärleeken och lydde domen på ”fyra” i veckan. Ja du, akta dej, tror vi överflyttar och ställer dej under din egen dom, ty som du ser, kommer nog aldrig min kärlek att fylla det måttet, och upprinnelsen till den uppfinningen, var bottnar den? Kommer nog härefter att hålla räkning med dej, dessa veckor, dagar som återstår, för att utgrunda och pröva halten därav, om man nu ska våga stå risken. Jag fick ju andra brevet idag denna vecka, hjärtevarmt tack. Återstår att se hur du sköter dej i fortsättningen.
Ja du kära, jag är nog rädd för, som jag redan nämnde, att du nu i synnerhet den närmaste tiden, vad breven beträffar kommer att känna dej en aning försummad, beroende på omsorgen om den gemensamma stora dagen, och har jag börjat vidtaga mina mått och steg för att utröna huruvida det hela ska kunna realiseras och genomföras den 21-sta, vilket är så gott som klart och avgjort nu.
Till alla parters och und-sergeantens fulla belåtenhet hoppas jag. Vet du nog är det mycket, tusen och en ting som ska tänkas på och i tid ordnas och ställas. Men trotts att det är bekymmersamt i dessa tider, är det just därför så mycket mer spännande och intressant att se hur det allt ska avlöpa, och som sagt fordringarna ställer sej väl efter nutida begrepp hoppas jag, vad gästerna anbelangar. Mjölfrågan är i det närmaste löst tänker jag, likaså har jag hört mej för om bakningen av bullar, och går det som jag tänkt kommer he´no´att bli go
Men --------- dyr tyvärr. Det gäller ju förstås att anlita ”fru hamsterlund”, och den damen kostar som du vet. För övrigt så luffar jag med provning och sånt om kvällarna, högtidsblåsan är under vardande, vad säjer du om ”bakslarvet”, halvmeterssläpet, sömmerskans sax åstadkommit?
Det är nog stiligt, men tror du inte blir det väl anstötligt på en brudklänning säj?
Frågar , ty jag antar att det intresserar dej veta hur bruden för dagen kommer att vara smyckad för sin brudgum, men nej jag borde kanske inte skvallrat. Hur går det med din egen stass? Sådant intresserar åtminstone oss kvinnfolk, och borde du få hamstrat åt dej något så nära nya, snygga, stiliga kläder. Antar att du kanske skrivit och nämnt något om dagen dit hem. Annars har jag smått funderat på att fara dit nu söndagen över och förbereda dem på saken i tid, och ska jag försöka fundera med Arvid ang. bussarna, huru få det ordnat.
Säjer väl Go´natt nu då för denna gång och sänder jag dej en hjärtekram från Din egen
Lisen
Min Egen! Frid!
Hur var det nu det stod skrivet? Har du glömt det du skrev en gång inte så länge sen. Läste jag vill jag minnas en mening som började ungefär såhär: ” Om du är kääär.” Fortsättningen, ja det åtföljdes sedan av någon sorts måttstock över den s. k kärleeken och lydde domen på ”fyra” i veckan. Ja du, akta dej, tror vi överflyttar och ställer dej under din egen dom, ty som du ser, kommer nog aldrig min kärlek att fylla det måttet, och upprinnelsen till den uppfinningen, var bottnar den? Kommer nog härefter att hålla räkning med dej, dessa veckor, dagar som återstår, för att utgrunda och pröva halten därav, om man nu ska våga stå risken. Jag fick ju andra brevet idag denna vecka, hjärtevarmt tack. Återstår att se hur du sköter dej i fortsättningen.
Ja du kära, jag är nog rädd för, som jag redan nämnde, att du nu i synnerhet den närmaste tiden, vad breven beträffar kommer att känna dej en aning försummad, beroende på omsorgen om den gemensamma stora dagen, och har jag börjat vidtaga mina mått och steg för att utröna huruvida det hela ska kunna realiseras och genomföras den 21-sta, vilket är så gott som klart och avgjort nu.
Till alla parters och und-sergeantens fulla belåtenhet hoppas jag. Vet du nog är det mycket, tusen och en ting som ska tänkas på och i tid ordnas och ställas. Men trotts att det är bekymmersamt i dessa tider, är det just därför så mycket mer spännande och intressant att se hur det allt ska avlöpa, och som sagt fordringarna ställer sej väl efter nutida begrepp hoppas jag, vad gästerna anbelangar. Mjölfrågan är i det närmaste löst tänker jag, likaså har jag hört mej för om bakningen av bullar, och går det som jag tänkt kommer he´no´att bli go
Men --------- dyr tyvärr. Det gäller ju förstås att anlita ”fru hamsterlund”, och den damen kostar som du vet. För övrigt så luffar jag med provning och sånt om kvällarna, högtidsblåsan är under vardande, vad säjer du om ”bakslarvet”, halvmeterssläpet, sömmerskans sax åstadkommit?
Det är nog stiligt, men tror du inte blir det väl anstötligt på en brudklänning säj?
Frågar , ty jag antar att det intresserar dej veta hur bruden för dagen kommer att vara smyckad för sin brudgum, men nej jag borde kanske inte skvallrat. Hur går det med din egen stass? Sådant intresserar åtminstone oss kvinnfolk, och borde du få hamstrat åt dej något så nära nya, snygga, stiliga kläder. Antar att du kanske skrivit och nämnt något om dagen dit hem. Annars har jag smått funderat på att fara dit nu söndagen över och förbereda dem på saken i tid, och ska jag försöka fundera med Arvid ang. bussarna, huru få det ordnat.
Säjer väl Go´natt nu då för denna gång och sänder jag dej en hjärtekram från Din egen
Lisen
RSS Feed
