25.7.-44
Min Egen älskade
Frid!
Eftersom du är så flitig och snäll och gullig och rar så du skriver brev varje dag nu,så jag ibland t.o.m fått två styckna på en gång, känner jag det nästan som om jag också borde bjuda till och skriva en några rader igen ikväll, trotts att jag nu inte presist har någonting skilt och nytt på hjärtat.
Härhemma är det ju inga nämvärda frontförändringar heller, utan är den ena dagen mest den andra lik. Dock trotts att du nu inte får svar på varje ditt brev, hoppas jag du så vitt som möjligt fortsätter i samma fart och taktik, så god tid som du nu tycks ha. Det är ju inte allom förunnat, allra minst att sova till kl elva. Den saken sköter nog Christina om, att vi vaknar i tid om mornarna, likaså att det finns arbete för dagen. Därför är det ju inte mer än rätt att du underhåller oss med dubbelt så många brev. Vi äro väl överens som vanligt eller hur, ty är jag ju nog ändå ganska flitig jag också för min del.
Paket har jag nog tänkt på att skicka igen så fort som möjligt, bara jag nu får någonting hopskramlat. Smör har jag nog inte nu förrän nästa mån, ty fick du ju vad jag hade att ta ut då när du for, så du måste försöka klara dej till dess. Grönsaker har det varit svårt att få nu, men får jag kanske om jag far ner till Seppäläs. Nåja nånting sku de väl vanks i alla fall, så du måste väl leva på hoppet så länge, trotts att det är magert i längden. Men den som väntar på någonting gott väntar inte förgäves. Fast förstås är det ju bara i undantagsfall, som det fås någonting så extra som senast. Hoppas du fått det paketet?
Någon längre epistel får du nog inte ikväll heller, ty är klockan elva snart och börjar jag så småningom nicka. En hjärtekram förrän jag somnar, Christina mår bra
Hälsn. Din Lisen
Breven från Matti som skriver så flitigt verkar inte vara sparade!
V-vik den 28.7 -44
Älskade Matti
Frid!
Måste försöka om jag får ihop en några rader ikväll, annars börjar du väl snart gruffa att det dröjer för länge mellan raderna. Här är höbärgningsbrådska och har t.o.m Christina och jag varit en stund på ängen idag. Annars räcker det mer än väl till att hjälpa mamma med arbetet inne, nu när vi äro så stort hushåll och många som skall ha mat.
Så har Haldins varit här en par dagar, och vet du har jag varit så trött om kvällarna nu sen jag äntligen fått tösen att sova, så du blivit utan brev. Vissa kvällar somnar hon så snällt, andra åter ska det knärras och skrikas innan hon behagar somna. Måste riktigt skratta här just nu, ty ligger hon som bäst här på schäslongen och saluterar värrigare och lassar i byxorna förstås. Trevligt göra för mamma! Sände annars paketet åt dej igår, vilket jag hoppas så småningom når dej, likaså ett brev av Ingemar.
Tänk att jag ändå kunde hålla stånd mot den kvinnliga nyfikenheten, så jag inte tog och öppnade min mans brev. Vad skulle du sagt därom? Nej du, om än jag förstår att du skulle sagt att jag kanske sku fått göra det, tycker jag av princip ändå att var och en behöver få öppna och själv läsa sina brev. Ja och vem vet vilka hemligheter som kunde avslöjas i så fall ------- hoppas jag------ vi aldrig ska behöva ha några hemligheter för varandra. Så har jag ju fått en del kort som du ser, den sista filmen är tyvärr nog i kameran ännu, men så småningom skall väl den också anlända.
De där som blev tagna av våra pappor och mammor ids jag inte sända, likaså är det ett, det bästa i högen åtminstone för mej, som jag tills vidare vill ha att titta på tills vi får fler.
Om än du är nyfiken, hoppas jag du inte har någonting emot det. Du och lillan du minns. Det blev så väldigt lyckat av en förälskad och nybakad pappa och måste jag nog få hålla det, ty är också jag förälskad i kortet åtminstone, eller vad tror du? Från minkgården hade du visst knäppt något mer som misslyckats av filmen att döma.
Får tacka för brevet jag just fått. Det är nog allt bra när jag får höra utav dej. Om du fått Vasabladet, så såg du väl att Harald Sippus stupat och skall begravas i Vörå nu om söndag. Och Kurt Sahlström, Lulles bror som ju hört till församlingen en kortare tid är försvunnen, död eller levande vet man ej. Skall det då aldrig ta slut och bli nån ände på allt detta hemska. Måste nu sluta nu igen. Har varit uppehåll här emellan när jag lagt tösen i säng, och somnade hon som en stock ikväll. En snäll liten pia. Vet inte men tycker jag snart börjar vänta hem dej igen, trotts omöjligheterna.
Hej och hå
Din Egen mammi
Min Egen älskade
Frid!
Eftersom du är så flitig och snäll och gullig och rar så du skriver brev varje dag nu,så jag ibland t.o.m fått två styckna på en gång, känner jag det nästan som om jag också borde bjuda till och skriva en några rader igen ikväll, trotts att jag nu inte presist har någonting skilt och nytt på hjärtat.
Härhemma är det ju inga nämvärda frontförändringar heller, utan är den ena dagen mest den andra lik. Dock trotts att du nu inte får svar på varje ditt brev, hoppas jag du så vitt som möjligt fortsätter i samma fart och taktik, så god tid som du nu tycks ha. Det är ju inte allom förunnat, allra minst att sova till kl elva. Den saken sköter nog Christina om, att vi vaknar i tid om mornarna, likaså att det finns arbete för dagen. Därför är det ju inte mer än rätt att du underhåller oss med dubbelt så många brev. Vi äro väl överens som vanligt eller hur, ty är jag ju nog ändå ganska flitig jag också för min del.
Paket har jag nog tänkt på att skicka igen så fort som möjligt, bara jag nu får någonting hopskramlat. Smör har jag nog inte nu förrän nästa mån, ty fick du ju vad jag hade att ta ut då när du for, så du måste försöka klara dej till dess. Grönsaker har det varit svårt att få nu, men får jag kanske om jag far ner till Seppäläs. Nåja nånting sku de väl vanks i alla fall, så du måste väl leva på hoppet så länge, trotts att det är magert i längden. Men den som väntar på någonting gott väntar inte förgäves. Fast förstås är det ju bara i undantagsfall, som det fås någonting så extra som senast. Hoppas du fått det paketet?
Någon längre epistel får du nog inte ikväll heller, ty är klockan elva snart och börjar jag så småningom nicka. En hjärtekram förrän jag somnar, Christina mår bra
Hälsn. Din Lisen
Breven från Matti som skriver så flitigt verkar inte vara sparade!
V-vik den 28.7 -44
Älskade Matti
Frid!
Måste försöka om jag får ihop en några rader ikväll, annars börjar du väl snart gruffa att det dröjer för länge mellan raderna. Här är höbärgningsbrådska och har t.o.m Christina och jag varit en stund på ängen idag. Annars räcker det mer än väl till att hjälpa mamma med arbetet inne, nu när vi äro så stort hushåll och många som skall ha mat.
Så har Haldins varit här en par dagar, och vet du har jag varit så trött om kvällarna nu sen jag äntligen fått tösen att sova, så du blivit utan brev. Vissa kvällar somnar hon så snällt, andra åter ska det knärras och skrikas innan hon behagar somna. Måste riktigt skratta här just nu, ty ligger hon som bäst här på schäslongen och saluterar värrigare och lassar i byxorna förstås. Trevligt göra för mamma! Sände annars paketet åt dej igår, vilket jag hoppas så småningom når dej, likaså ett brev av Ingemar.
Tänk att jag ändå kunde hålla stånd mot den kvinnliga nyfikenheten, så jag inte tog och öppnade min mans brev. Vad skulle du sagt därom? Nej du, om än jag förstår att du skulle sagt att jag kanske sku fått göra det, tycker jag av princip ändå att var och en behöver få öppna och själv läsa sina brev. Ja och vem vet vilka hemligheter som kunde avslöjas i så fall ------- hoppas jag------ vi aldrig ska behöva ha några hemligheter för varandra. Så har jag ju fått en del kort som du ser, den sista filmen är tyvärr nog i kameran ännu, men så småningom skall väl den också anlända.
De där som blev tagna av våra pappor och mammor ids jag inte sända, likaså är det ett, det bästa i högen åtminstone för mej, som jag tills vidare vill ha att titta på tills vi får fler.
Om än du är nyfiken, hoppas jag du inte har någonting emot det. Du och lillan du minns. Det blev så väldigt lyckat av en förälskad och nybakad pappa och måste jag nog få hålla det, ty är också jag förälskad i kortet åtminstone, eller vad tror du? Från minkgården hade du visst knäppt något mer som misslyckats av filmen att döma.
Får tacka för brevet jag just fått. Det är nog allt bra när jag får höra utav dej. Om du fått Vasabladet, så såg du väl att Harald Sippus stupat och skall begravas i Vörå nu om söndag. Och Kurt Sahlström, Lulles bror som ju hört till församlingen en kortare tid är försvunnen, död eller levande vet man ej. Skall det då aldrig ta slut och bli nån ände på allt detta hemska. Måste nu sluta nu igen. Har varit uppehåll här emellan när jag lagt tösen i säng, och somnade hon som en stock ikväll. En snäll liten pia. Vet inte men tycker jag snart börjar vänta hem dej igen, trotts omöjligheterna.
Hej och hå
Din Egen mammi
Vestervik den 30.7. – 44
Matti käraste
Frid!
Klockan närmar sej elva eller tjugotvå rättare sagt. Därav förstår du börjar man nog bli en aning sömnig, och låg jag nog och dååsa med Christina på chäslongen här tidigare ikväll redan ett tag, nu sover hon sin allra sötaste sömn. Men känner jag på mej att jag är tvungen skriva en några sömniga rader, så det inte blir för länge mellan gångerna, och lilla pappsen får vänta förgäves på brev. Hade annars tänkt ta mej riktigt god tid såhär på söndagen för att skriva åt dej idag, men kom här främmande. Ethel med sin Kerstin kom ut och en stund senare kom Ingrid, Fridas svägerska med sina två tvillingar, så här har varit riktig barnkrubba nästan idag. Rodney han lär nog befinna sej där vid Näset någonstans och trånar och har ”leidun” och längtar hem. Annars har vi haft så fint och varmt och vackert idag, och kommer kanhända Christina och jag att fara till Granqvistens nu instundande vecka. Henrik får nämligen ledigt då, och funderar dom på att fara till Sundomskären och plocka hjortron, och ville Svea ha sällskap under tiden, ty är hon där alltfort.
Måndag kväll
Du Matti käraste vad tänker du nu riktigt som fått vänta så länge på brev. Blev så oerhört sömnig igår kväll så jag blev tvungen sluta, ty somnade jag formligen över skrivbordet. Nu har jag just talat med din mamma, så jag kan hälsa därifrån. Hon började bli så orolig när dom inte fått brev på så länge, så hon måste ringa hit och höra.
Och lugnade jag henne med att jag får väl jag i stället varje dag – nästan. Tack käre älskade du för dem alla, så innerligt efterlängtade och välkomna. Tycker riktigt du borde få en puss här mitt i alltsammans, ty börjar det visst bli ganska länge sen sist, en som riktigt skulle låta dej känna hur innerligt vi längtar efter vår käre älskade lilla pappsen och saknar honom här. Allting vore ju dubbelt så roligt, när vi gemensamt finge dela glädjen över lilla Christina och du också kunde se hur hon växer och trivs. Du, vi har ju gjort vår första stadsresa idag må du tro. Har varit med henne upp till folkhälsan, och var dom riktigt förvånade över så duktig hon blivit, när jag sade hur liten hon var när hon blev född. ” Det var en duktig pia och en duktig mamma”, sa syster Mary, så du kan förstå att jag pöste. Hon är nu lite över fyra kilo fröken vår, två hakor har man redan så jag sa just åt farmor, att hon snart blir lika fet som farfar, och håller hon nog på att bli en riktig liten Englundare. Första barnet lär ju alltid ska likna pappa påstås det, och är det ju inte så underligt om hon ska likna dej, ty är det ju ändå du dom varit i mina tankar när jag gått med henne. Hon har just ätit här allt medan jag skrivit, men nu sover hon så gott, trött efter dagens mångahanda upplevelser, fast har hon nog sovit så gott som hela dagen.
Just nu sent omsider när jag tänkt sätta punkt och slut kom mamma in med två stycken brev. Det var ju söndag igår så därför, men tusen tack ska du ha. Har du extra hundralappen där, så vet du att alla bidrag mottas med tacksamhet. Jag kan ju spara för
kommande behov, ty ett tu tre så dyker det ju upp någonting som man skulle vilja ha eller behöva ----------- dammsugaren du minns, fast gissar jag att dom nog kryper i andra ”småhål” dessförinnan. I alla händelse ska jag nog försöka spara om du sänder hem, ty för tillfället är jag nog inte så överhövan rik, när jag glömt att ta ut sista måns krigslön.
Men som sagt, går det ju bra när jag lever och äter fritt i hemgården, men försöker jag ju i stället hjälpa mamma det lilla jag hinner och borde vi ju därför kunna spara lite grann nu då båda två tycker jag. Allting förändras ju så snabbt nu, likaså kan ju penningens värde inte vara mera än plus minus noll en vacker dag, men vi som inga kapital har, har ju inget att förlora. Hur som helst skadar det inte att spara det man kan undvara, ty alltid är det någonting som behövs och man vill ha, trotts att man för tillfället inte presist planerar så mycket.
Nej nu måste jag nog sluta. Sylvi och Henrik var här ikväll, men ville ha dit mej. Men hade jag så mycket ogjort då, bl. a. brevskrivningen, så jag lovade komma i morgon bitti. Så nu får du nog bereda dej på att bli utan brev en några dagar, ty bli vi väl ganska isolerade där några dagar. Var nu inte ledsen för de pappa lilla, ty ämnar vi för vår del riktigt njuta av tillvaron dessa dagar. Sköt om dej och må så gott och en hjärtekram sänder vi båda.
Din Egen Alice
Matti käraste
Frid!
Klockan närmar sej elva eller tjugotvå rättare sagt. Därav förstår du börjar man nog bli en aning sömnig, och låg jag nog och dååsa med Christina på chäslongen här tidigare ikväll redan ett tag, nu sover hon sin allra sötaste sömn. Men känner jag på mej att jag är tvungen skriva en några sömniga rader, så det inte blir för länge mellan gångerna, och lilla pappsen får vänta förgäves på brev. Hade annars tänkt ta mej riktigt god tid såhär på söndagen för att skriva åt dej idag, men kom här främmande. Ethel med sin Kerstin kom ut och en stund senare kom Ingrid, Fridas svägerska med sina två tvillingar, så här har varit riktig barnkrubba nästan idag. Rodney han lär nog befinna sej där vid Näset någonstans och trånar och har ”leidun” och längtar hem. Annars har vi haft så fint och varmt och vackert idag, och kommer kanhända Christina och jag att fara till Granqvistens nu instundande vecka. Henrik får nämligen ledigt då, och funderar dom på att fara till Sundomskären och plocka hjortron, och ville Svea ha sällskap under tiden, ty är hon där alltfort.
Måndag kväll
Du Matti käraste vad tänker du nu riktigt som fått vänta så länge på brev. Blev så oerhört sömnig igår kväll så jag blev tvungen sluta, ty somnade jag formligen över skrivbordet. Nu har jag just talat med din mamma, så jag kan hälsa därifrån. Hon började bli så orolig när dom inte fått brev på så länge, så hon måste ringa hit och höra.
Och lugnade jag henne med att jag får väl jag i stället varje dag – nästan. Tack käre älskade du för dem alla, så innerligt efterlängtade och välkomna. Tycker riktigt du borde få en puss här mitt i alltsammans, ty börjar det visst bli ganska länge sen sist, en som riktigt skulle låta dej känna hur innerligt vi längtar efter vår käre älskade lilla pappsen och saknar honom här. Allting vore ju dubbelt så roligt, när vi gemensamt finge dela glädjen över lilla Christina och du också kunde se hur hon växer och trivs. Du, vi har ju gjort vår första stadsresa idag må du tro. Har varit med henne upp till folkhälsan, och var dom riktigt förvånade över så duktig hon blivit, när jag sade hur liten hon var när hon blev född. ” Det var en duktig pia och en duktig mamma”, sa syster Mary, så du kan förstå att jag pöste. Hon är nu lite över fyra kilo fröken vår, två hakor har man redan så jag sa just åt farmor, att hon snart blir lika fet som farfar, och håller hon nog på att bli en riktig liten Englundare. Första barnet lär ju alltid ska likna pappa påstås det, och är det ju inte så underligt om hon ska likna dej, ty är det ju ändå du dom varit i mina tankar när jag gått med henne. Hon har just ätit här allt medan jag skrivit, men nu sover hon så gott, trött efter dagens mångahanda upplevelser, fast har hon nog sovit så gott som hela dagen.
Just nu sent omsider när jag tänkt sätta punkt och slut kom mamma in med två stycken brev. Det var ju söndag igår så därför, men tusen tack ska du ha. Har du extra hundralappen där, så vet du att alla bidrag mottas med tacksamhet. Jag kan ju spara för
kommande behov, ty ett tu tre så dyker det ju upp någonting som man skulle vilja ha eller behöva ----------- dammsugaren du minns, fast gissar jag att dom nog kryper i andra ”småhål” dessförinnan. I alla händelse ska jag nog försöka spara om du sänder hem, ty för tillfället är jag nog inte så överhövan rik, när jag glömt att ta ut sista måns krigslön.
Men som sagt, går det ju bra när jag lever och äter fritt i hemgården, men försöker jag ju i stället hjälpa mamma det lilla jag hinner och borde vi ju därför kunna spara lite grann nu då båda två tycker jag. Allting förändras ju så snabbt nu, likaså kan ju penningens värde inte vara mera än plus minus noll en vacker dag, men vi som inga kapital har, har ju inget att förlora. Hur som helst skadar det inte att spara det man kan undvara, ty alltid är det någonting som behövs och man vill ha, trotts att man för tillfället inte presist planerar så mycket.
Nej nu måste jag nog sluta. Sylvi och Henrik var här ikväll, men ville ha dit mej. Men hade jag så mycket ogjort då, bl. a. brevskrivningen, så jag lovade komma i morgon bitti. Så nu får du nog bereda dej på att bli utan brev en några dagar, ty bli vi väl ganska isolerade där några dagar. Var nu inte ledsen för de pappa lilla, ty ämnar vi för vår del riktigt njuta av tillvaron dessa dagar. Sköt om dej och må så gott och en hjärtekram sänder vi båda.
Din Egen Alice
Den 23 juli, Alices 30 årsdag som firas med släkt och vänner!
V- vik den 24.7, -44
Vår älskade lilla papps
Frid!
Skall skriva såhär mitt på blanka måndan nu eftersom söndagen gått utan en enda rad.
Vi ”firade” liksom här igår så smått så dan for iväg så hastigt. Firade? Ja du, nästan så man hade jubileum, tredje decenniet avverkat, men det har man väl knappast reda på hur gammal ”käringen” blivit. En sak som hon själv också har lätt för att glömma, eller kanske svårt att minnas och sin tjugofemte födelsedag. Naturligtvis, ty slutar ju vanligen damerna att fylla år då, enligt männens utsago. Nu vet du det i alla fall, men är det ju ingen fara att du skall minnas det heller, (åldern kanske men inte dagen.)
Ty i det fallet är man ju inte bortskämd. Jaha, där fick du dej en gliring, inte för att jag nu tycker att det är någonting att uppvakta, men måste jag nu skämta lite grann med dej, eftersom du hittills knappast haft reda på gummans födelsedatum. Herrskapena Nedermo och Eriksson äro ju hemma hos sin far och svärfar och höbergar, och hade jag hela konkarongen här på kaffe igår kväll. Plus eget folk Christina medräknad voro vi hela tretton stycken. Fast hon brydde sej ju inte mera om kalaset än att hon sov. Idag är hon lite knärrig då i stället, fast hon har namnsdag och just fått ett helt fat med jordgubbar av moster Ragnhild. Första skörden, men tyvärr är det mamma som allena mumsar och njuter därav. Hade pappa varit hemma, tror jag nog vi festat upp dem allesammans, men nu tror jag vi stoppar dem i en rexburk i stället, så kanske Christina själv hinner äta upp dem, ty är det ju också hennes socker som går åt. Här är annars riktigt höstlikt ute, regnigt och kusligt kallt som det stormar och blåser, så jag var tvungen att kliva upp och promenera efter ved tidigt i morse, för att här skulle bli lite varmare för att Christina skulle klädas. Drömde annars inatt att jag fick tre st. brev från dej på en gång. Så få se hur det går ikväll när posten kommer. Hoppas du mår bra.
Din Lisen
Grundet i Fladan 1.8 -44 kl 23
Käraste pappsen vår !
Frid!
Lovade ju mej själv semester från brevskrivningen igår när jag skrev, men nu kan jag inte riktigt gå och lägga mej förrän jag fått prata med dej. Ser du jag blev på ett tag så svärmisk när jag var ner till stranden nyss, och skulle du sett vilka färger.
Måste riktigt sitta en lång stund och njuta av solnedgången med all dess färg från ena sidan och sen månen stor och grann från andra sidan. Blev som sagt lite sisådär svärmisk och känner det nästan som om du bort varit här hos ett kärlekshungrigt och längtande flickhjärta. Ja ja du, men skyller vi det nog på månen alltsammans och är det nog så ljuvligt vackert där jag nu sitter och tittar ut genom fönstret. Nattstämning, (ja det är inte utan att man känner sej en aning poetisk), men undra på det när månen blänker en rakt i ögonen och speglar sej så vackert i sjön här alldeles nedanför bryggan.
Annars är det ganska mörkt nu också här. I övrigt mår vi bra här som du kan förstå, fast lilla nåden var lite onådig här ikväll innan hon behagade somna. Nu sover dom nog alla här, förutom jag som sitter här, väckt och vaken av längtan efter dej älskade, men blir jag nog tvungen att krypa i säng jag nu också och spara på oljan. Värdfolket själva snusar väl i någon fiskarbastu i Sundom som bäst. Själv sover du väl också gott hoppas jag och mår för övrigt bra?
Puss och kram från
Din Egen Mammi
P.S. Christina hälsar väl också förstås fast hon sover.
En bild från Fladan på senare år!
Käraste pappsen vår !
Frid!
Lovade ju mej själv semester från brevskrivningen igår när jag skrev, men nu kan jag inte riktigt gå och lägga mej förrän jag fått prata med dej. Ser du jag blev på ett tag så svärmisk när jag var ner till stranden nyss, och skulle du sett vilka färger.
Måste riktigt sitta en lång stund och njuta av solnedgången med all dess färg från ena sidan och sen månen stor och grann från andra sidan. Blev som sagt lite sisådär svärmisk och känner det nästan som om du bort varit här hos ett kärlekshungrigt och längtande flickhjärta. Ja ja du, men skyller vi det nog på månen alltsammans och är det nog så ljuvligt vackert där jag nu sitter och tittar ut genom fönstret. Nattstämning, (ja det är inte utan att man känner sej en aning poetisk), men undra på det när månen blänker en rakt i ögonen och speglar sej så vackert i sjön här alldeles nedanför bryggan.
Annars är det ganska mörkt nu också här. I övrigt mår vi bra här som du kan förstå, fast lilla nåden var lite onådig här ikväll innan hon behagade somna. Nu sover dom nog alla här, förutom jag som sitter här, väckt och vaken av längtan efter dej älskade, men blir jag nog tvungen att krypa i säng jag nu också och spara på oljan. Värdfolket själva snusar väl i någon fiskarbastu i Sundom som bäst. Själv sover du väl också gott hoppas jag och mår för övrigt bra?
Puss och kram från
Din Egen Mammi
P.S. Christina hälsar väl också förstås fast hon sover.
En bild från Fladan på senare år!
RSS Feed
