Västervik den 10.8. -4
Käraste gubbstrunten min !
Tror rakt att jag alldeles glömde bort dej igår fast det var söndag eftersom du inte fick någon påhälsning. Söndagsbrevet, det uteblev igen, men börjar du väl så små-ningom bli van med den ovanan. Förrästen, om jag inte mins fel blev du visst riktigt bortskämd med den varan senaste vecka, så fast du nu finge vänta en dag eller par nu igen så tar du väl knappast skada därav. Och ifall du inte tidigare hört eller känner till verkliga fakta med anledning därav, så skall jag be att i upplysningssyfte få framhålla att det lär nog inte vara riktigt hälsosamt, det där att bli bortskämd, påstår dom som vet ock känner till reglerna.
Dock, ingen regel utan undantag, och vill jag bara så här i föregående påpeka: Undantaget, det är jag det, ty så vitt jag vet och kan bedöma saken har jag nog inte märkt några symptom eller följder av att vi här skulle blivit bortskämda i något avseende. Eller har du kanhända något att påstå, men ”ha so sägär na anna, ha ljuver ha”. Så nu vet du det, och vet du väl också, och märker vad som döljer sej under förklädnaden här ovan.
Skulle ju berätta, men glömde jag det visst ändå senast jag skrev, att tala om att Bertel igen sluppit kriget för en tid tillsvidare, och ligger han just som bäst här på schäslongen och läser och drar på sin snugga. Undrade just sådär oskyldigt om han månne var dagen efter, ty efter vad det ser ut artar det sej mer och mer, och har han haft henne här för första gången söndagen över.
Så det så, och av förstahandsintrycket att bedöma så tror jag nog vi kanske kan acceptera henne som svägerska. Riktigt rar, men skulle jag inte drömt om att Bertel skulle intresserat sej för hennes typ, och lär hon vara baptist. Få nu se hur läget utvecklar sej, allvarligt verkar det, och spekulerar han på att övertaga hemgården kanske i en snar framtid, eller så snart han nu får börja vara hemma. Kanske Englunds rentav får börja se sej om att flytta, vem vet?
Tack för det innehållsrika lördagsbrevet och ”Berta” anlände ju i dag.
Hjärtevarma hälsn. sänder Lisen din
Käraste gubbstrunten min !
Tror rakt att jag alldeles glömde bort dej igår fast det var söndag eftersom du inte fick någon påhälsning. Söndagsbrevet, det uteblev igen, men börjar du väl så små-ningom bli van med den ovanan. Förrästen, om jag inte mins fel blev du visst riktigt bortskämd med den varan senaste vecka, så fast du nu finge vänta en dag eller par nu igen så tar du väl knappast skada därav. Och ifall du inte tidigare hört eller känner till verkliga fakta med anledning därav, så skall jag be att i upplysningssyfte få framhålla att det lär nog inte vara riktigt hälsosamt, det där att bli bortskämd, påstår dom som vet ock känner till reglerna.
Dock, ingen regel utan undantag, och vill jag bara så här i föregående påpeka: Undantaget, det är jag det, ty så vitt jag vet och kan bedöma saken har jag nog inte märkt några symptom eller följder av att vi här skulle blivit bortskämda i något avseende. Eller har du kanhända något att påstå, men ”ha so sägär na anna, ha ljuver ha”. Så nu vet du det, och vet du väl också, och märker vad som döljer sej under förklädnaden här ovan.
Skulle ju berätta, men glömde jag det visst ändå senast jag skrev, att tala om att Bertel igen sluppit kriget för en tid tillsvidare, och ligger han just som bäst här på schäslongen och läser och drar på sin snugga. Undrade just sådär oskyldigt om han månne var dagen efter, ty efter vad det ser ut artar det sej mer och mer, och har han haft henne här för första gången söndagen över.
Så det så, och av förstahandsintrycket att bedöma så tror jag nog vi kanske kan acceptera henne som svägerska. Riktigt rar, men skulle jag inte drömt om att Bertel skulle intresserat sej för hennes typ, och lär hon vara baptist. Få nu se hur läget utvecklar sej, allvarligt verkar det, och spekulerar han på att övertaga hemgården kanske i en snar framtid, eller så snart han nu får börja vara hemma. Kanske Englunds rentav får börja se sej om att flytta, vem vet?
Tack för det innehållsrika lördagsbrevet och ”Berta” anlände ju i dag.
Hjärtevarma hälsn. sänder Lisen din
Västerviken den 12.8. -42
Du älskade hjärtevännen min!
Frid!
Försök om du kan gissa vad kl. är? Just hade vi ljusa sommarnätter och nu redan är det kolsvart natt och mörker och höst. Här regnar det, bullrar något tag nu och då, och alltemellanåt skär någon blixt genom mörkret och för ett ögonblick blir det så bländande ljust. Det är vackert, storstilat, såhär på avstånd, och är det någonting maje-stätiskt över ett åskväder, tycker jag, och minns jag huru man som barn hade föreställningen att nu talar Gud, talar så hela jorden bävar.
Klockan ja! Den slog just som bäst sina tolv slag så det börjar väl nog bli väl sent, men du överraskade mej själv med att ha tid att sitta och längta, en riktigt svidande längtan som kom över mej såhär helt plötsligt när jag nu suttit här en stund och låtit tanken löpa. Varthän tror du, och vadan denna längtan? Kan du månne förklara varifrån den härleder sej? Kanske är det någon annans tankar och längtan som gör sej gällande och förnimbar ända hit upp, jag undrar? Inte vet du väl händelsevis att jag har en hjärtans kär där ute jag också där någonstans på näset? Och dithän, dit dras min håg, min tanke och all min längtan, när den såhär understundom i kvällens tysta, ensamma timmar härjar i ens inre.
Vi ha annars haft friluftsmöte annonserat här ute vid skolan i kväll, men blev det på grund av åskväder och regn inomhusmöte i stället, och har det regnat riktigt duktigt. Hade pastorn, pastorskan och ungdomarna efteråt här på en blixtvisit, in och ut och titta, men var dom rädd regnet, och passade på och for mellan skurarna. Tur var det, så fick jag ägna mej åt ”gubbarna” som väntat på mej, kanske ”gubben” med förrästen som aldrig , inte ens i misstag ens, lär få något extra, var det inte så? Gubbarna i pluralis, det var sådana små, röda, nej stora röda och vackra jordgubbar som Rangnhild skördat och förärat undertecknad, och idkar vi någon sorts byteshandel pro forma.
Har fått två hela kg vilka jag rensat och tänker sylta för kommande dagars behov, i hopp om att det ska ske ett under, kriget bli slut och du och ni alla få vända hemåt för någon fler dag än de sedvanliga åtta, eller ska vi, ni måsta uthärda ännu en vinter? Gud allena vet, men i så fall tycker jag nog borde ni få något varmare vinteride om så är.
Du den där sovsäcken, begriper jag mej inte riktigt på den. Av ett täcke menar du förstås att man skulle sy ihop långsidan och ena kortsidan samt arrangera draglås sen i den övre kortsidan, eller hur? Är det meningen att du skall rymmas där helt och hållet, då blir ett vanligt täcke för kort eller hur tänker du placera dej i en sådan fundering?
Det är väl nog bäst jag skrider till avslutning nu om jag ska vara någorlunda klar i knoppen i morgon, ty ser man alltför glåmig ut får man nog snart höra av det, men vore det inte första gången man finge sej en gliring”Ja, det är underligt, en del fruar tycks bli blekare och blekare för varje dag som går”. Vad tror du det betyder, vad menar dom med sånt, men lär det nog inte vara med sanningen överensstämmande, i synnerhet som jag efter vår Vallgrundresa blivit riktigt ordentligt brun. Obefogade misstankar.
Du som inte är van, inte ens i misstag bortskämd med något extra kanske jag förrän jag vänder mej på mitt söta öra skulle bestå på en extra kyss kanhända, ger och kanhända ber om en, två ---- många ----
Allt i misstag förstås, många hälsningar och halsningar och varmt tack
för brevet som kom i går
Din egen Alice
Du älskade hjärtevännen min!
Frid!
Försök om du kan gissa vad kl. är? Just hade vi ljusa sommarnätter och nu redan är det kolsvart natt och mörker och höst. Här regnar det, bullrar något tag nu och då, och alltemellanåt skär någon blixt genom mörkret och för ett ögonblick blir det så bländande ljust. Det är vackert, storstilat, såhär på avstånd, och är det någonting maje-stätiskt över ett åskväder, tycker jag, och minns jag huru man som barn hade föreställningen att nu talar Gud, talar så hela jorden bävar.
Klockan ja! Den slog just som bäst sina tolv slag så det börjar väl nog bli väl sent, men du överraskade mej själv med att ha tid att sitta och längta, en riktigt svidande längtan som kom över mej såhär helt plötsligt när jag nu suttit här en stund och låtit tanken löpa. Varthän tror du, och vadan denna längtan? Kan du månne förklara varifrån den härleder sej? Kanske är det någon annans tankar och längtan som gör sej gällande och förnimbar ända hit upp, jag undrar? Inte vet du väl händelsevis att jag har en hjärtans kär där ute jag också där någonstans på näset? Och dithän, dit dras min håg, min tanke och all min längtan, när den såhär understundom i kvällens tysta, ensamma timmar härjar i ens inre.
Vi ha annars haft friluftsmöte annonserat här ute vid skolan i kväll, men blev det på grund av åskväder och regn inomhusmöte i stället, och har det regnat riktigt duktigt. Hade pastorn, pastorskan och ungdomarna efteråt här på en blixtvisit, in och ut och titta, men var dom rädd regnet, och passade på och for mellan skurarna. Tur var det, så fick jag ägna mej åt ”gubbarna” som väntat på mej, kanske ”gubben” med förrästen som aldrig , inte ens i misstag ens, lär få något extra, var det inte så? Gubbarna i pluralis, det var sådana små, röda, nej stora röda och vackra jordgubbar som Rangnhild skördat och förärat undertecknad, och idkar vi någon sorts byteshandel pro forma.
Har fått två hela kg vilka jag rensat och tänker sylta för kommande dagars behov, i hopp om att det ska ske ett under, kriget bli slut och du och ni alla få vända hemåt för någon fler dag än de sedvanliga åtta, eller ska vi, ni måsta uthärda ännu en vinter? Gud allena vet, men i så fall tycker jag nog borde ni få något varmare vinteride om så är.
Du den där sovsäcken, begriper jag mej inte riktigt på den. Av ett täcke menar du förstås att man skulle sy ihop långsidan och ena kortsidan samt arrangera draglås sen i den övre kortsidan, eller hur? Är det meningen att du skall rymmas där helt och hållet, då blir ett vanligt täcke för kort eller hur tänker du placera dej i en sådan fundering?
Det är väl nog bäst jag skrider till avslutning nu om jag ska vara någorlunda klar i knoppen i morgon, ty ser man alltför glåmig ut får man nog snart höra av det, men vore det inte första gången man finge sej en gliring”Ja, det är underligt, en del fruar tycks bli blekare och blekare för varje dag som går”. Vad tror du det betyder, vad menar dom med sånt, men lär det nog inte vara med sanningen överensstämmande, i synnerhet som jag efter vår Vallgrundresa blivit riktigt ordentligt brun. Obefogade misstankar.
Du som inte är van, inte ens i misstag bortskämd med något extra kanske jag förrän jag vänder mej på mitt söta öra skulle bestå på en extra kyss kanhända, ger och kanhända ber om en, två ---- många ----
Allt i misstag förstås, många hälsningar och halsningar och varmt tack
för brevet som kom i går
Din egen Alice
Västervik den 14.8. – 42
XXXX
Matti älskade pojken min!
Frid! Segertoner 43.
Hjärtevarmt Tack för brevena jag fått igår och idag. Käraste, så besvärligt ni ”måtte ha det med eran Knapp” och är kontrasten säkert stor när ni jämför er med er förutvarande chef. Och tack vare honom får väl han den här nya nu förbruka all sin energi för att sätta pli på er och få er något så när i form, menar han. Förstår att stämningen kan bli allt annat än angenäm, stör jämvikten och friden samt förpestar atmosfären. Har genast märkt det i dina senaste brev och har jag saknat det där personliga lilla ordet ”frid” i början av desamma. Satt och tänkte på det här i början, dej och din ställning därute, den tillvaro ni där äro tvungna att leva uti. Nej man kan förstås knappast tillnärmelsevis ha en aning om förhållandena hurudana dom är, outhärdliga mången gång men under de att jag satt här och tänkte på allt detta kom med ens sången här ovan, eller rättare sagt, kören kom plötsligt så levande till mitt inre. ”Frid som kan bevara frid som övergår alla hjärtats tankar, jag hos Jesus får”, tack o lov! Undra inte alls så om det förminnes någonting annat än frid därinne i olika situationer, men när det blir så där stormigt besvärligt och det känns grumligt och oklart där inombords då tror jag det är ett bra botemedel i den här sången. Spela och sjung, sjung den om och om igen sjung friden in i ditt get hjärta. Det hjälper ská du se och skingra frestelserna såväl inom som utom dej.
Har varit ute på språng idag igen. Dom hade nämligen fått in tyg dititill möbelcentralen ett ganska bussigt tyg till och med och inte allt för oäven färg heller. Tog och beställde till stolarna, men vet du har dom stigit väsentligt i pris se´n senast. Arbetslönerna påstår han , 2, 600 st. nu. Försökte nog mitt bästa att få honom att gå ner till 2, 500, inte under. För 1, 300 finge vi nog det andra du vet alltså sådana med stoppade sidor öppna med en sådan där träkarm, du vet. Annars nog med mjuk kant , resårstoppning, inte heller så oäven.
Naturligtvis toge jag hellre den andra, men bleve ju den här senare betydligt billigare och är et så mycket vi behöva och vore det iså fall med tanke därpå. Vad säjer du om saken? Skall jag gå och ändra på beställningen eller ska vi sätta 5000 marken i stolarna och hoppas att det sen skall ordna sej också med det övriga. Hinner ju nog ändra på beställningen ty lovade han den först någon gång i november. Var och prenumereradepå tidningen du beställde och postade den Fmk: 105,75 och hoppas jag den anländer så småningom.
Har nästan tänkt företaga mej en J:stads-resa i morgon e.m. men blev det så regnigt ikväll och ser det ut som det skulle kunna hålla ut med det. I så fall vet jag knappt om jag ids fara. Talade annars med svärmor i telefon igår så jag kanske kan hälsa och mådde dom ungefär som förr. Härhemma må vi nog också efter vanligheten och håller kararna på med taktäckningstalko på uthuslängan såhär förrän skörden börjar.
Bäst kanske att krypa i säng nu igen och drömma om ---- att du snart är här.
Må så gott! Många hälsningar och en hjärtekram från
Mattis egen lilla Lis
XXXX
Matti älskade pojken min!
Frid! Segertoner 43.
Hjärtevarmt Tack för brevena jag fått igår och idag. Käraste, så besvärligt ni ”måtte ha det med eran Knapp” och är kontrasten säkert stor när ni jämför er med er förutvarande chef. Och tack vare honom får väl han den här nya nu förbruka all sin energi för att sätta pli på er och få er något så när i form, menar han. Förstår att stämningen kan bli allt annat än angenäm, stör jämvikten och friden samt förpestar atmosfären. Har genast märkt det i dina senaste brev och har jag saknat det där personliga lilla ordet ”frid” i början av desamma. Satt och tänkte på det här i början, dej och din ställning därute, den tillvaro ni där äro tvungna att leva uti. Nej man kan förstås knappast tillnärmelsevis ha en aning om förhållandena hurudana dom är, outhärdliga mången gång men under de att jag satt här och tänkte på allt detta kom med ens sången här ovan, eller rättare sagt, kören kom plötsligt så levande till mitt inre. ”Frid som kan bevara frid som övergår alla hjärtats tankar, jag hos Jesus får”, tack o lov! Undra inte alls så om det förminnes någonting annat än frid därinne i olika situationer, men när det blir så där stormigt besvärligt och det känns grumligt och oklart där inombords då tror jag det är ett bra botemedel i den här sången. Spela och sjung, sjung den om och om igen sjung friden in i ditt get hjärta. Det hjälper ská du se och skingra frestelserna såväl inom som utom dej.
Har varit ute på språng idag igen. Dom hade nämligen fått in tyg dititill möbelcentralen ett ganska bussigt tyg till och med och inte allt för oäven färg heller. Tog och beställde till stolarna, men vet du har dom stigit väsentligt i pris se´n senast. Arbetslönerna påstår han , 2, 600 st. nu. Försökte nog mitt bästa att få honom att gå ner till 2, 500, inte under. För 1, 300 finge vi nog det andra du vet alltså sådana med stoppade sidor öppna med en sådan där träkarm, du vet. Annars nog med mjuk kant , resårstoppning, inte heller så oäven.
Naturligtvis toge jag hellre den andra, men bleve ju den här senare betydligt billigare och är et så mycket vi behöva och vore det iså fall med tanke därpå. Vad säjer du om saken? Skall jag gå och ändra på beställningen eller ska vi sätta 5000 marken i stolarna och hoppas att det sen skall ordna sej också med det övriga. Hinner ju nog ändra på beställningen ty lovade han den först någon gång i november. Var och prenumereradepå tidningen du beställde och postade den Fmk: 105,75 och hoppas jag den anländer så småningom.
Har nästan tänkt företaga mej en J:stads-resa i morgon e.m. men blev det så regnigt ikväll och ser det ut som det skulle kunna hålla ut med det. I så fall vet jag knappt om jag ids fara. Talade annars med svärmor i telefon igår så jag kanske kan hälsa och mådde dom ungefär som förr. Härhemma må vi nog också efter vanligheten och håller kararna på med taktäckningstalko på uthuslängan såhär förrän skörden börjar.
Bäst kanske att krypa i säng nu igen och drömma om ---- att du snart är här.
Må så gott! Många hälsningar och en hjärtekram från
Mattis egen lilla Lis
Västervik den 17.8. -42
Min Käraste! Frid !
Frugan är hemkommen efter att ha varit ut och luftat sej lite grand, och har jag massor av hälsningar, hela famnen full från hemstaden. Mor, far, alla flickorna i första hand, Ellen Viklund och sen en invalid från Frälsningsarmen, skriv ” Gynnar” så vet han nog. Som du hör så uppehåller jag ju kontakten med släkten, den kategori av anförvanter till vilka dom nu räknas. Så påstod dom att det försports i radion, men tänk att jag inte märkte det, men är man visst såna egoister så man tänker endast på sej själv, i vissa avseenden åtminstone.
For på lördag e.m. och kom jag i dag med morgonbussen hem. Det var ju egent-ligen till Vikarholmen planerna stod, men naturligtvis måste jag titta in till Englunds också och var jag där natten över till söndagen. Du har visst nyligen fått brev av din mamma så du vet ungefär hur dom hade det. Där vankades äkta bönor tilloch med, vilka jag sparade för ett visst ändamål, och go’ mat! Sände ju nog en potatisladdning åt dej i dag, men vet jag ej om jag riktigt ska’ nännas göra dej snål med att tala om köttbullarna vi åt. Minns inte när jag senast ätit köttbullar, så du må tro dom smakade, och kräm utav riktigt potatismjöl, sådant som inte heller på länge funnits i våran gå’l. På tal om mat så undrar jag ” huru ha to e no?” Tycker nästan det är som om på senaste tiden skulle hörts mer än lovligt skrammel där nerifrån, jag menar jag är rädd för att du magrat igen och gör dej onödigt smärt i jämbredd med frugan tills du kommer hem.
Fick i dag när jag kom hem helt apropå höra att Valter var hemma och skulle resa i kväll varför jag med tanke på din figur försökte i hastigheten få ihop ett och annat, i huvudsak potatis, varför det blev kanske en aning väl tungt, men är han rar, den där Valter, och behöver man nog inte vara rädd att besvära honom. Förstår att du redan fått detsamma.
Här var den där Verner Elm i kväll, han utav vilken du köpte hönsena och pass-ade jag medesamma på och frågade om han äventuellt i fall av behov möjligtvis kunde sälja någon fler. Nåja, han var på gott humör, skrattade åt hönsmammans och Stalinas in-lägg i radioprogrammet, men påstod han dom hade så några. I alla händelser lät det inte alls omöjligt, men skulle han konferera med gumman om saken. Dock tänker jag nog den saken ordnar sej, i så fall att någon händelsevis finge ett infall att utöka kucklet där. Men snart kanske du får dej en bättre middag, tuppstek, annars kanske dom snart med sitt galande onödigt börjar fresta och dra till sej fiendernas uppmärksamhet i sin ansträngning att vinna hönsdamernas bevågenhet.
Kommer just i samma veva ihåg att jag knappast kommit ihåg att berätta om att Anni Ristimäki är förlovad. Minns inte om jag gjort det men undrar jag om du kunde gissa med vem? Lill-Kalle från Väster – Österö. Carl Granholm rättare sagt, och minns du väl och känner mannen tänker jag. Hur går det då med hennes missionärskallelse?
Klockan slog elva och tycker jag nästan att ”kvällsömnin böri vis’ se”. Sitter och skriver i skenet av en ljusstump, ty gick propparna vid senaste åskvädret och glömde jag ta hem nya från stan. Nästan så man känner sej manad att sjunga ” En korsu vi ha, där vi ha det bra, fast tiden ibland synes lång…”. Tack vare ljusstumpen !! Kombinerad med läng-tan !!!
Till sist ett tack för slanten, postförskottsförsändelsen som kom i lördags. Förstår att det var ämnat prenumerationen, resten till det gemensamma, vårt blivande bohag.
De allra käraste hälsningar och en kram från
Lisen din
P.S. Det lyser ännu från andra sidan, från kammarn där, och är det Bertel
som också börjat med sådana här saker. Brevskrivning genast på måndag
kväll. Han är släkten lik, och vansläktas inte heller Densamma.
Min Käraste! Frid !
Frugan är hemkommen efter att ha varit ut och luftat sej lite grand, och har jag massor av hälsningar, hela famnen full från hemstaden. Mor, far, alla flickorna i första hand, Ellen Viklund och sen en invalid från Frälsningsarmen, skriv ” Gynnar” så vet han nog. Som du hör så uppehåller jag ju kontakten med släkten, den kategori av anförvanter till vilka dom nu räknas. Så påstod dom att det försports i radion, men tänk att jag inte märkte det, men är man visst såna egoister så man tänker endast på sej själv, i vissa avseenden åtminstone.
For på lördag e.m. och kom jag i dag med morgonbussen hem. Det var ju egent-ligen till Vikarholmen planerna stod, men naturligtvis måste jag titta in till Englunds också och var jag där natten över till söndagen. Du har visst nyligen fått brev av din mamma så du vet ungefär hur dom hade det. Där vankades äkta bönor tilloch med, vilka jag sparade för ett visst ändamål, och go’ mat! Sände ju nog en potatisladdning åt dej i dag, men vet jag ej om jag riktigt ska’ nännas göra dej snål med att tala om köttbullarna vi åt. Minns inte när jag senast ätit köttbullar, så du må tro dom smakade, och kräm utav riktigt potatismjöl, sådant som inte heller på länge funnits i våran gå’l. På tal om mat så undrar jag ” huru ha to e no?” Tycker nästan det är som om på senaste tiden skulle hörts mer än lovligt skrammel där nerifrån, jag menar jag är rädd för att du magrat igen och gör dej onödigt smärt i jämbredd med frugan tills du kommer hem.
Fick i dag när jag kom hem helt apropå höra att Valter var hemma och skulle resa i kväll varför jag med tanke på din figur försökte i hastigheten få ihop ett och annat, i huvudsak potatis, varför det blev kanske en aning väl tungt, men är han rar, den där Valter, och behöver man nog inte vara rädd att besvära honom. Förstår att du redan fått detsamma.
Här var den där Verner Elm i kväll, han utav vilken du köpte hönsena och pass-ade jag medesamma på och frågade om han äventuellt i fall av behov möjligtvis kunde sälja någon fler. Nåja, han var på gott humör, skrattade åt hönsmammans och Stalinas in-lägg i radioprogrammet, men påstod han dom hade så några. I alla händelser lät det inte alls omöjligt, men skulle han konferera med gumman om saken. Dock tänker jag nog den saken ordnar sej, i så fall att någon händelsevis finge ett infall att utöka kucklet där. Men snart kanske du får dej en bättre middag, tuppstek, annars kanske dom snart med sitt galande onödigt börjar fresta och dra till sej fiendernas uppmärksamhet i sin ansträngning att vinna hönsdamernas bevågenhet.
Kommer just i samma veva ihåg att jag knappast kommit ihåg att berätta om att Anni Ristimäki är förlovad. Minns inte om jag gjort det men undrar jag om du kunde gissa med vem? Lill-Kalle från Väster – Österö. Carl Granholm rättare sagt, och minns du väl och känner mannen tänker jag. Hur går det då med hennes missionärskallelse?
Klockan slog elva och tycker jag nästan att ”kvällsömnin böri vis’ se”. Sitter och skriver i skenet av en ljusstump, ty gick propparna vid senaste åskvädret och glömde jag ta hem nya från stan. Nästan så man känner sej manad att sjunga ” En korsu vi ha, där vi ha det bra, fast tiden ibland synes lång…”. Tack vare ljusstumpen !! Kombinerad med läng-tan !!!
Till sist ett tack för slanten, postförskottsförsändelsen som kom i lördags. Förstår att det var ämnat prenumerationen, resten till det gemensamma, vårt blivande bohag.
De allra käraste hälsningar och en kram från
Lisen din
P.S. Det lyser ännu från andra sidan, från kammarn där, och är det Bertel
som också börjat med sådana här saker. Brevskrivning genast på måndag
kväll. Han är släkten lik, och vansläktas inte heller Densamma.
RSS Feed
